KSSS ESKADER KARIBIEN 2013

Äntligen skulle en gammal dröm bli verklighet – att få segla i västindiska farvatten närmare bestämt i Grenadinerna eller Windward Islands i två veckor, 26 jan- 10 feb 2013. Utgångspunkten för äventyret var den franska kolonin Martinique och segling söderut enligt eskaderledningens – Stefan Båge/Hans Söderström – planerade rutt och åter till Martinique. Så här blev loggboken.

To-fre 24-25 jan.
För egen del inleddes äventyret med Paris i två dagar. Efter besök på Musée D’Orsay hade jag nöjet att äta middag och stifta bekantskap med Stefan, Hans och Kerstin Fahlskog i Montparnasse. Ja, Stefan kände jag ju sen tidigare genom Segelklubben. Freda’n, iskall, ägnades åt sightseeing via hop on –hop off- buss, mycket praktiskt. Och så nytt musei-besök, Centre Pompidou med formidabel Dali-utställning.

Lö 26 jan
Så iväg med flyget från CDG 11.00. Landar i Fort de France ca 16.00 där eskaderledningen möter. Buss en timme till Marin där våra fyra ”segelfartyg” har sin hemmahamn. Vår båt, en Bavaria 46, vid namn ”MAGOUERO”, har besättning som följer. Kapten Stefan Båge, Kerstin Fahlskog, Kerstin och Hans Nordvaller, Sverre Bjönnes och Brit Lövseth, Christer Nilson och loggboksföraren Hans Löfgren. Första mötet med båten blev dessvärre en besvikelse. När vi öppnade luckan till salongen möttes vi av en kraftig mögeldoft, soffklädseln var sliten och fläckig, städningen dålig, en rad fel, både stora och små. Det mesta vittnade om dåligt underhåll som senare också skulle visa sig på olika sätt. När vi väl installerat oss – jag tog underkojen i vår hytt – invaderade vi hamnkrogen för en hygglig middag, jag tror det blev kyckling. Christer som anlände med ett senare flyg tog salongen i anspråk eftersom hans ansenliga längd skulle ha krävt ombyggnad av vår hytt. Jag fick alltså en egen kupé!

Sö 27 jan
Efter petit dejeunér fortsatt genomgång, proviantering mm. Eskaderledningen försökte få fram en annan båt, vilket visade sig omöjligt. Det gällde alltså att gilla läget och göra det bästa av situationen. Olycklig miss vid vattentankningen, blev anvisad tankstället men missade texten, antagligen pga av solglasögonen. Efter problem med utklarering kunde vi på em lämna Marin för at gå till St Anne, en knapp timmes gång. Efter rum-punsch-drink middag ombord, jättegod sallad. Distans: 5nm.

Må 28 jan
Sol och klart O-NO 8-10 m/s. Inget morgonbad. Start ca 9.30 mot St Lucia, Soffriere. Underbar halvvind-slör för fullt ställ. Ute på öppet vatten får vi sällskap med ett stim delfiner som leker och roar oss. Alla ser ut att må förträffligt. Vi går in i Rodney Bay, St Lucia för inklarering och växling till e.us.$. Efter vissa bankproblem hinner en ung mycket vacker tjej upp mig som jag trodde kom från banken och som efter ett kort ordbyte säger ”I need you” (!?) Till en nästan 80-åring! Vad säger man? Sorry, bla bla …! Så iväg igen. Vi siktar the Twin Pitons, magnifika toppar ca 2-300 m höga. Anländer Soffriere vid 17-tiden. Akterförtöjer i land. Lång tamp saknas så vi måste skarva 4-5 småtampar, typiskt. Ankarkättingen i stäven hänger misstänkt rakt ner. Har vi fått fäste? Det är ju jättedjupt. Hela eskadern på plats. Gemensam middag på Rest Hummingbird. Utsökt Red Snapper till middag. Ägarinnan, som Stefan ”Babyface” känner väl, välkomnar oss (oh så vacker!). Hon är också konstnär i batik, mycket vackra färgsprakande verk. Åter ombord vid 11-tiden. Upptäcker att aktern ligger bara ca 5 m från strand, inget ankarfäste. Kraftig vind och strömt. Kapten beslutar svajliggning. Efter idogt letande – det är för djupt – söker vi ny akterförtöjning. Får hjälp av boy-boj med tamp i land i nattmörkret och får ankarfäste. Äntligen till kojs vid 1-tiden. Kraftiga regnskurar under morgontimmarna.- Distans 35 nm.

Ti 29 jan
Start ca ½7 mot Bequia, Admiralty Bay, O-NO 10-12 m/s växl moln. Frukost under gång. Mellan St Lucia och St Vincent ligger hela Atlanten på, full stor men fyra rull i genuan. Jollen upphängd i dävertar Kraftig sjö som delvis slår in i brunn akter-ifrån och i jollen. Ingen fästkrok i jollen för däverten (typiskt). Måste hissa jollen högre i akterdäverten. Jag försöker fästa en ny tamp. Då – pang, däverten går av. Räddningsmanöver och – puh – allt går bra! Fantastisk segling. Övertar som rorsman, kan parera slingringen som autopiloten inte klarar i den grova sjön som är kortare än vad jag trodde så här i Atlant-sjö Angör vår hamn och tar boj vid 15-tiden. Vi tar första riktiga badet, underbart skönt och varmt. Middag ombord, kycklingsallad, smaskens. Och vilken underbar besättning!! Härlig glad stämning. Och så turturduvorna Sverre och Brit. Distans: ca 60 nm.

Ons 30 jan
Lugn natt, god sömn O-NO 8-10 m/s. Vilodag med utflykt. Hasse och Christer gör frukost. Promenad i stan som har mycket kreolskt. Handlar åt barnbarnen – och mig själv. Lätt lunch med fin utsikt över bayen. Spännande utflykt, vacker utsiktspunkt (dock lite regnskurar) och till sköldpadds-odling med kreolskt lantliv. Fantastisk natur och scenerier ut mot Atlanten. Ringer hem för att fira Babbe. På kvällen bjuder Hans S. hela eskadern på middag på Bequia Beach Hotel som leds av ett svenskt par, Olle Persson Berg och ladyn? Finkläderna på förstås. Det bjuds på en utsökt buffé med sallad, fisk, berbeque mm i stjärnklar himmel, nästan fullmåne och atlantdyningar. Vilken kväll, som avslutas med en night-cap i sittbrunnen. Distans: 0 nm.

To 31 jan
Efter bad och frukost med färskt bröd start vid 10-tiden mot Mayreau, Salt Whistle Bay. Ost 10-14 m/s, sol, 1 rev, 4 rull i genuan. Fin slör-segling, men ganska tungt rattande, spännande navigering. Så nästa incident: BBs lazy jack går av i 2a salningen, när vi river storen. Måste upp i masten. Vem? Var få tag på ny lina? Tar boj med hjälp av boj-boy. Jättevacker bay men ganska utsatt för vind och svinga. Promenad och bad på stranden. Träffar svenskar som seglat med småbarn över Atlanten. Middag ombord, Grillad hummer från krogen i land som körs ut till båten. Ingen höjdare, torr och smaklös. Kapten Båge fick som vanligt rätt. Batteri behöver laddas, så igång med motorn – som är stendöd! Ingen spänning! Nästa incident – och allvarligast. Vi får avvakta till morgonen. Har bara topplanternan tänd. Försöker sova i svingan och vinden. Har ändå somnat men väcks plötsligt av ordentlig smäll – och så en till. Har bojtampen gått av? Strandar vi? Och ingen motor! Kl.1 på natten. Vi upptäcker att en katamaran i nattmörkret har kört på oss på babordssidan. Och vi ligger fast i bojen. Tur att bojtampen inte kördes av! Det blev inte mycket mer till sömn den natten. Men en fin dag var det! Distans: 25 nm.

Fre 1 feb
Sol, Ost 8-10m/s förstås. Härligt morgonbad och delikat frukost med mango bl a. Hans S. hittar motorkille som ger sig på startbatteriet . En bult till kabelskon helt lös, alltså glappkontakt. Bristande underhåll igen! Förresten, närmare koll av dävertbrottet som visar sig vara i en svets som var rostig, sannolikt dåligt gjord mm. En svets ska bara hålla för tyngd på 50-100kg!! Så iväg för motor till Tobago Cays, öarna med stor atoll för bad och snorkling. Christer och Hasse gör lunch på sardiner sparris ägg och en massa annan godis. Den övriga besättningen föreföll nöjd med anrättningen. Så iland på ön Jamesbay ett litet paradis med underbar sandstrand och – snorkelvatten. Första gången i livet jag prövade på och lyckades ganska bra. Såg några scalares och andra småfirrar. Kul! På em iväg till natthamnen Saline Bay på södra Mayreau där vi tog boj vid 4-tiden. Nu var det daga att fixa lazy-jacksen. Blev med benäget bistånd upphissad i masten till andra spridaren, fick tag i ringen till tampen, och så ner igen. Det var lättare att hissa upp mig i stolen än att hissa storseglet, sas det. Promenad i solnedgång med ömmande knä och smaskig fiskmiddag på krogen. Sverre bjuder på night-cap, en mjuk, god calvados. Och sen i kojen. Under några timmar ganska kraftig svinga, skulle behövt sjökoj. Men några timmars sömn blev det. Distans: ca 10 nm.

Lö 2 feb
Sol men täta moln i Ö NO 10-12 m/s snabbdopp, färskbrödsfrukost. När vi lämnar vid 10-tiden går den flätade bojtampen av. Evig tur att det inte hände tidigare. Puh! Med 1 rev och rull i genuan går vi till staden Clifton på Union Islands. Häftiga regnskurar med vindbyar gör oss genomblöta, men uppfriskade! Snygg bryggtilläggning av Kapten Båge dock med aktern mot vinden vilket ju är ovanligt för oss skärgårdsseglare. Soltaket var av ringa nytta i regnet, läckte som ett soll. Hade nog aldrig blivit impregnerat. Underhåll igen! Trevlig liten stad med eget flygfält i öronen. Handlade sjökort mm. Gemensam eskaderdrink på Anchorage Yacht Club. Kul att höra andras erfarenheter Hans S’ gäng gick till Steel Band-krogen. Vi stannade på klubben. Jättesmaskig middag på Lambi, jättesnäckans kött, godast hittills. Tidigt till kojs, men vad hjälpte det. Kraftiga vindbyar och regn skakade och ryckte i båtens förtöjningar så natten blev minst sagt orolig. Distans: 10 nm.

Sö 3 feb
Molnigt NO 10 m/s Start mot Britannia Bay, Mustique vid 9:30. En tamp avsliten i de kraftiga rycken. Motorgång med genuastöd. Första da’n med vind på nosen. Ganska grov sjö ger lite uppfriskande blöta utan sprayhood som kommer upp så småningom. Anländer Mustique vid 15-tiden. Bedårande vackert, härliga bad. Harbor-.mastern beskriver med emfas att den privata ön är nästan helstängd pga kungligheter bl a. By-krogen öppen med jazz-jam på em. Jättefin musik. Hittade annan krog högt uppe nära stjärnhimlen. Buffé på ett par rätter, så där. Äntligen en stilla natt med massor av sömn. Distans: 25 nm.

Må 4 feb
Sol, NO 9-11 m/s Start vid 10-tiden. Fin sträckbog (blir åter degraderad till jungman från styrman) till Young Island St Vincent, vindskyddat sund/lagun. Sträckbogen inspirerar skotar-Hasse till trimning, skotning mm Övrig besättning tar sig för pannan. Är karln knäpp? Men – det var ju segel förut!! En vilsam em – afton med bad och vila. Knät krånglar ordentligt. Spagetti-sallad till middag. Väcks under natten av ett ihärdigt dunkande i sidan. Bojtampen snott sig runt bojen sannolikt pga kraftiga strömmar i sundet. Why us? Distans: 16 nm.

Tis 5 feb
Tidig start, ½ 7. Samma NO ca 10 m/s Först motorgång runt St Vincent’s SV udde. Långt ut från kusten för att få stadig vind. Fin sträckbog mot St Lucia och Marigot Bay . Full genua och ett rev. Skotar-Hasse i full gång. Ska om de andra två i eskadern förut, vilket visar sig vara en bra målsättning. ”Det är inte målet utan vägen som är mödan värd” som skalden säger. Efter fullgjort mål angör vi den djupa bay-en vid 15-tiden och tar bryggförtöjning. Kostar ca 350 kr, dvs ungefär samma som hemma. Jättelyx-yachter typ Monte Carlo i hamnen. Bredvid oss en 60-70-fotare från Stockholm. Senare under kvällen kommer en dansk Swan 60 in mellan oss. Middag på krogen, fisk Muha-Muha, jättegod! Stilla men varm natt. Distans: 60 nm.

Ons 6 feb
Sol och varmt. Dusch i land. Utflyktsdag på St Lucia. Busstur på slingrande branta vägar genom bananodlingar, regnskogar och djungler till Suffriere med pitonerna för lunch. Sedan till vulkanen The Sulpher Spring som ryker bubblar och spyr ut tunga svavelångor. Var det där jag fick halsont och sedan förkyld? Fantastiskt besök i den botaniska trädgården med träd och annat från vida världen. Middag på andra sidan viken, restaurang ”Dr Doolittle”, vad han nu gjorde där (red anm: Delar av filmen från 1967 är inspelad här). Jätteräkor med en massa godis till, smaskens! Distans: 0 nm.

To 7 feb
Efter Christer-Hasse-frukost besök på Swan 60-an. Vilken båt, vilken finish och utrustning! Inhandlad i San Fransisco för 1,4 milj. US$, seglad hit genom Panama-kanalen. Hade 4 dagars vind under 7 veckors gång, tufft! Seglar 6 månader i Karibien, resten i Danmark, utan båt! Start 10:30 mot St Anne Martinique. Nya besked säger att vi inte behöver vara i Marin förrän på lördag morgon. Skönt slippa marinan. Lång, härlig sträckbog i 10 m/s NO. När vi når St Anne–bayen blir det äntligen några krysslag, som den otrimmade besättningen i detta göromål klarar bra. Kapten Båge och förhoppningsvis även damerna är förtjusta. Fin seglingsdag. Middag ombord, läcker sallad med härligt vin som de flesta andra kvällar. God sömn bortsett från knät. Distans: 30 nm.

Fre 8 feb
Karneval i byn, feststämning på gatorna, färger, färger, trummor på kreolskt sätt. Regnskurar och lunch i hamnen. Lite inköp. Packning. Sverre och Brit lämnar skutan för hemfärd. Smaskig salladsmiddag ombord och en fin vinkväll med himlavalvets stjärnor som dansar, många är dom! Distans: 0 nm.

Lö 9 feb
Sista frukost och bad. Så motorgong till Marin för avlämnande av Magouero”, Snygg parkering. Så nästa steg – förhandlingarna med agenten. Hur går dom? Resultat oklart, men agenten vägrar tydligen att återbetala depositionen pga dävert-incidenten. Frågan är varför? En svets som inte klarar ett tryck på 50-100 kg? Men rostigt var det ju och hur var svetsen gjord? Nåväl, allmänt uppbrott ombord och ”tårarna” flödar. Avfärd vid 12-tiden till Forte de France. Christer, Kerstin, Hans och jag lunchar tillsammans, god firre och sedan beskådas den pågående karnevalen, ännu mer färgsprakande än St Anne’s. En sista kaffe nedanför fortet och sedan taxi till air-port. Och så var äventyret slut. Distans: 5nm.

Summasummarum
Så här blev summan ”nedskreven” ordagrant på flighten till Paris. Beträffande mina karakteristik om besättningen borde den kanske inte ha nedtecknats eller kanske strukits, bli betraktad som både omdömeslös och naiv. Men nu står den där och beskriver mina känslor. För tack vare den här besättningen, som jag fick det stora nöjet att leva med under två veckor, blev det här äventyret för min del så oändligt lyckat och innehållsrikt. Alltså:

”Fantastisk segling, mycket spännande och vacker natur med en enorm grönska. Väldigt växlande miljöer där rikedom och fattigdom är tydliga. Vackra kvinnor i sina färgglada kläder. Inga mygg och flugor och annat, men det blåser ju dygnet runt. Maten ombord mycket smakfull och riklig tack vare Kerstin-flickorna. På restaurang oftast bra, lambè bäst, hummer sämst, grillad. Inte alltför dyrt (150-200kr) för varmrätt. Vin och rum-punsch, överraskande gott, billigt. Så båten: uselt underhållen, små och stora problem, värst motorstoppet, dåliga korta tampar mögel etc, etc. Men seglade bra med rätt trimning, snabbast i eskadern? Vindarna stadigt O-NO varierande mellan 8-14m/s ofta byiga. Sjön mindre grov än väntat. På natten mycket vind och svinga, tidvis dåligt med sömn. Och så besättningen: Kapten Båge positiv, glad, slagfärdig, kunnig och erfaren seglare och eskaderledare som nog kunde ha varit ännu lite mer styrande. Är förtjust i degradering. Kerstin F. mysig, glad, omtänksam, ytterst noggrann, höll ett vakande öga på det mesta, vilket hindrade många incidenter. Hans och Kerstin något av sina motsatser, Hans lugn och trygg med tydliga krav och åsikter, eftertänksam och kul. Kerstin alltid på hugget, stark personlighet med egna krävande åsikter, underbar humor. Det gällde att vara på alerten, mycket ekonomisk! Sverre och Brit, våra kärleksfulla turturdvor; tänk att få uppleva kärleken på så nära håll Sverre mycket tekniskt kunnig, hade alltid kloka lösningar, utpräglad doer, stark som en björn, kul och slagfärdig, om man förstod . Brit mjuk, rar, omtänksam och modig för första gången på havet men naturligen kanske lite utanför betr seglingen. Christer tryggheten själv, tack för kuppén och samarbetet, lugn, omtänksam, rolig och slagfärdig, god seglare, att lita på. Toppenkille i dubbel bemärkelse. Själv då, det får andra bedöma. Skotningen skötte jag så att det blev fart på båten. Kappseglingstakterna sitter fortfarande i. Men orken, så där, Nog hade det varit bra med lite mera sömn. Något jag saknade? Sången. Fanns inga sångare ombord? Och ja visst, men det håller jag för mig själv. Det här var bland det bästa jag gjort inom segling. Tack vare besättningen! Det är bara våra skärgårdar i Östersjön som överträffar allt!”

/Lidingö i februari 2013, Hans Löfgren, Jungman/styrman/ jungman s/y ”MAGOUERO”, St Martinique