2020 Ostkusten söderut

Seglingen corona-sommaren 2020

Den planerade eskadern till Åland och Finland fick ställas in, eftersom Finland hade infört inreseförbud för svenskar detta år på grund av corona-smittan. Långtobis Hans Bergman, som hade gjort en plan för Finlandsseglingen, gjorde därför då en ny men grövre planering för segling utmed svenska ostkusten, med korta distanser och gemensamma hamnar enbart varannan eller var tredje dag; mellanliggande dagar fick planeras enskilt. Denna segling fick inte de sedvanliga start- och slut-samlingarna, men blev trots det en gemensam eskadersegling till nöje och trevnad för alla som deltog. Denna planeringsbrist kom att uppskattas väldigt mycket av deltagande båtar och finplaneringen gjordes istället dag för dag efterhand. Mängden deltagande båtar varierade något utmed kusten.

Trosa-borna Calle och Gunilla Wennerholm hade tillsammans med Dan och Christina Strömberg bjudit in till en samling i Trosa den 7:e juli (Dag 0). Åtta personer deltog i denna träff.

Dagen efter (Dag 1) tog sig 3 båtar (Minouska, Fragaria och Mahjong) ned till trakten av Oxelösund, i heldagsregn och motvind. Alla tre gick i land i lilla skyddade Martin-viken på Lilla Trässö. En kraftig sydlig kuling hade rått under flera dagar och Isabelle som kom söderifrån, hade blåst upp för snabbt och kommit för tidigt till Arkösund och fick vänta på sällskap en dag till.

Nästa dag (Dag 2) sammanstrålade alla fyra båtarna på det fina Veholmsskäret vid Risö strax söder om Arkösund. Dessa flata klippor var för många av oss en ny och mycket trevlig bekantskap. Vädret hade slagit om och erbjöd nu en behaglig segling över Bråviken, med endast ihållande regn under några eftermiddagstimmar.

Enligt grovplaneringen hade vi nu två dagar till nästa gemensamma träff, på Gryts varv. Därför bestämde vi att segla till Harstena för lunch på Loftet och sedan till Gubbö kupa för natthamn. Landstigningen vid bryggan i Harstena blev slitsam för en del i den kraftiga vinden, men tre av oss fick därefter en charmig gång genom den smala kanalen i Harstena. På Gubbö Kupa fick vi sällskap av Aniara.

Dagen efter (Dag 4) gick vi till hamnen i Gryts varv, vilket visade sig vara förenad med en mycket trevlig och bekväm restaurang, där vi intog både lunch och middag. Mot kvällen fick vi sällskap av Dardanella, och då kändes det som om vi var fulltaliga med 6 båtar.

Efter en livlig planering på morgonen Dag 5 kom vi överens om att ta oss till Västervik på två dagar och att dela upp oss den mellanliggande natten. Mahjong, Fragaria, Isabelle och Minouska, gick tillsammans in vid fyren Finnhällan till ett skär mellan Lindö och Kalvö strax norr om inloppet till Loftahammar. Aniara och Dardanella gick till Båtsviken strax söder om Jungfruskär.

Dag 6 träffades vi i Västervik, där vi hade tillfälle till vandringar och bunkring i centrum. Gemensam middagssittning på restaurang.

Dag 7 gick vi ned till Stora Vippholmen; de av oss som avgick tidigt fick fin segling, de som gick senare råkade ut för svår motvind rakt i nosen. Fin landförtöjning för några av oss, svaj för övriga. Dag 8 beslöt sig sedan fyra båtar att gå ned till Furö strax utanför inloppet in till Oskarshamn. Sjön utanför Kråkemåla var emellertid inte nådig och sjön var grov, så några valde att gå inomskärs. För oss som gick till Furön blev kvällen gudomlig. Björn Karlsson som har upplevt många somrar där som barn, guidade oss på vandringen runt ön. Kvällsdrinken intogs på trappan till ”Bengts hus” mitt för den ljuvliga lilla insjön där.

Följande dag (Dag 9) gick vi till Figeholm där alla sex båtarna förenades, tillsammans med Karin och Henrik Håkansson som ju har stuga där. Festtobis Karin hade ordnat med gott tilltugg till 18-drinken. Detta blev också en slags avslutningsdag.

Efter frukost nästa dag (Dag 10) ledde Rose-Marie oss in i en gemensam ”gympa med Sofia” innan vi satte kurs norrut. Några båtar seglade sedan tillsammans ett par dagar ytterligare; den första kvällen låg vi vid Älö i gemensam svajankring. Vi var väldigt nöjda med denna form av eskadersegling och fann att vi hade fått en lättnad i den sociala distansering som vi levt i under våren.

/Dan Strömberg