{"id":1951,"date":"2016-08-29T09:45:37","date_gmt":"2016-08-29T08:45:37","guid":{"rendered":"http:\/\/tobiseskader.se\/?p=1951"},"modified":"2017-10-28T12:17:10","modified_gmt":"2017-10-28T11:17:10","slug":"rigabukten-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tobiseskader.se\/?p=1951","title":{"rendered":"Segling Rigabukten 2016"},"content":{"rendered":"<p><em>En betraktelse \u00f6ver en Eskadersegling till Riga och andra hamnar runt bukten.<\/em><\/p>\n<h2>Tidigare seglatser<\/h2>\n<p>Redan 1989 gjorde vi en segling till Estland, den g\u00e5ngen bara till Tallinn. Sovjet styrde fortfarande \u00f6ver hela Baltikum. Vid inklareringen i Pirita, den gamla Olympiahamnen fr\u00e5n 1980, kom ryska gr\u00e4nssoldater ombord f\u00f6r koll av pass och ev. f\u00f6rbjudet gods. Den estniska g\u00e4stflaggan vi hissat beordrades  vi att ta ner och ist\u00e4llet hissa den sovjetiska. Endast tv\u00e5 \u00e5r senare, 1991, gjorde vi en ny eskadersegling  till Estland till olika hamnar runt Rigabukten. Nu hade det sovjetiska trycket minskat. Det fanns en stark frihetsr\u00f6relse och bara tv\u00e5 m\u00e5nader efter v\u00e5r seglats f\u00f6rklarade sig Estland sj\u00e4lvst\u00e4ndigt. De andra tv\u00e5 baltiska staterna blev ocks\u00e5 fria ungef\u00e4r samtidigt. 1992 gjorde vi en segling endast till Dag\u00f6, d\u00e4r vi under en vecka cyklade och turistade.<br \/>\n<!--more--><br \/>\n2002 \u00e5nyo en eskadersegling till Rigabukten, nu till nya hamnar och nya erfarenheter. 2009, efter att f\u00f6rst avverkat polska hamnar, angjorde vi Klaipeda i Litauen och Liepaja i Lettland. 2011 deltog vi i NJK:s 150-\u00e5rs jubileum i Helsingfors och d\u00e4refter seglade vi till  estniska norra kusten, d\u00e4r vi bes\u00f6kte Vrang\u00f6, Tallinn, Narg\u00f6, R\u00e5g\u00f6arna, f\u00f6r nutida svenskar ganska ok\u00e4nda \u00f6ar.<\/p>\n<h2>\u00c5rets seglats<\/h2>\n<p>\u00c5rets seglats var s\u00e5ledes den sjunde  g\u00e5ngen vi seglat i de baltiska farvattnen. De 27 \u00e5r som g\u00e5tt sedan v\u00e5r f\u00f6rsta f\u00e4rd till Tallinn har betytt oerh\u00f6rt mycket f\u00f6r utvecklingen i dessa l\u00e4nder. V\u00e5ra f\u00f6rsta intryck f\u00f6r 27 \u00e5r sedan var naturligtvis ledsamma. Allt verkade d\u00e5 slitet och delvis f\u00f6rfallet. Varuutbudet i aff\u00e4rer var mycket begr\u00e4nsat, restauranger f\u00e5, hamnarna d\u00e5ligt rustade, smutsiga och omoderna. Vid varje nytt bes\u00f6k har allt detta f\u00f6r\u00e4ndrats till det b\u00e4ttre. St\u00e4der har f\u00e5tt ansiktslyftningar och fr\u00e4sch\u00f6r har skapats p\u00e5 de flesta h\u00e5ll. Hamnar har blivit supermoderna, f\u00e5tt genomg\u00e5ende utm\u00e4rkt service. Idag kan man utan \u00f6verdrift s\u00e4ga att baltiska hamnar i snitt har b\u00e4ttre, ja t.o.m. mycket b\u00e4ttre standard \u00e4n motsvarande svenska. Slutledning \u00e4r s\u00e5lunda: V\u00e5ra baltiska grannl\u00e4nder har gjort enorma framsteg under dessa \u00e5r. L\u00e5t oss hoppas att de f\u00e5r beh\u00e5lla sin frihet trots hotet fr\u00e5n den stora fula grannen i \u00f6ster.<\/p>\n<p>Deltagare i eskadern<\/p>\n<ul>\n<li>Aniara                                  med Johan och Rose-Marie Wahlgren                 Scanner 39<\/li>\n<li>Espri                                      \u201c     Carl Gustaf och Gunilla Wennerholm           Smaragd<\/li>\n<li>Fragaria                                 \u201c     Hans-Eckart Voss och Liselotte Bj\u00f6rklund    Bavaria 30<\/li>\n<li>Kalypso                                  \u201c     Ulf Nyman och Elisabet Ling\u00f6                      Jeanneau 42<\/li>\n<li>Merica II                                 \u201c    Hans- Roland och Ulrika Lindgren                 Allegro 33<\/li>\n<li>Quale                                     \u201c    Henk och Tineke van den Bout                      Bavaria 40<\/li>\n<\/ul>\n<p>Fem b\u00e5tar Tobismedlemmar. Den sj\u00e4tte, Quale, var g\u00e4st denna sommar, holl\u00e4ndare som har b\u00e5ten i Sverige och uppskattar segling i  v\u00e5ra vatten.<\/p>\n<p>Espris f\u00f6rsta etapp var fr\u00e5n Trosa till Ankarudden den 30  juni. Den 1 juli ankom Bruno Skog, f\u00f6renade sig med oss f\u00f6r seglingen mot Riga. Bruno var ett v\u00e4lkommet tillskott i v\u00e5r bes\u00e4ttning, van och skicklig Smaragdseglare som han \u00e4r. N\u00e4sta dag till Lauterhorn p\u00e5 F\u00e5r\u00f6, 60 n\/m, i frisk SV bris, ankomst vid 1900 tiden. H\u00e4r l\u00e5g redan Kalypso med extra bes\u00e4ttning, Masse Rydmark och Carina Rasmanis.&nbsp;<\/p>\n<p>N\u00e4sta dag seglade vi till n\u00e4rliggande marinan i F\u00e5r\u00f6sund. Kryss med revade segel i sundet. I Marinan hade samtliga b\u00e5tar samlats, liggedag den 2 juli, proviantering, cykeltur, sightseeing, och p\u00e5 kv\u00e4llen smet Bruno upp till ett Caf\u00e9 f\u00f6r att \u00e5se fotboll.<br \/>\nF\u00f6ljande dag kl. 04.00 l\u00e4ttade vi kurs mot Ventspils, Lettland, ca.90 n\/m. Med  en genomsnittsfart p\u00e5 5 knop skulle det ta 18 timmar,  dvs. ankomst kl 22.00. Vi gjorde lite b\u00e4ttre fart, ankom kl. 20.00. Vi hade tidvis bra vind, kunde f\u00f6ra spinnaker, vilket alltid \u00e4r roligt. Vid inseglingen i Ventspils hamn fick vi en kraftig  by, och f\u00f6rde faktiskt detta tjusiga segel \u00e4nda in.&nbsp;<\/p>\n<p>Ventspils yachthamn har f\u00f6rb\u00e4ttrats och moderniserats sen vi  var h\u00e4r f\u00f6rra g\u00e5ngen 2002. Hela staden \u00e4r st\u00e4dad och fr\u00e4sch. Som vi senare s\u00e5g ocks\u00e5 i Riga, \u00e4r man i Lettland mycket m\u00e5n om sina parker, vilka \u00e4r exemplariskt sk\u00f6tta med sk\u00f6na blomsterarrangemang. Ventspils (under tyska och svenska tiden hette Windau) har varit en av Sovjetunionens stora exporthamnar, framf\u00f6r allt av olja, \u00e4r fortfarande i det fria Lettland mycket viktig. Den har gamla anor, grundades under medeltiden. Vi \u00e5t under liggedagens kv\u00e4ll en trevlig middag p\u00e5 en pittoresk restaurang, d\u00e4r alla borden var gamla symaskiner. En extra liggedag p\u00e5 grund av alltf\u00f6r stark vind att segla.<\/p>\n<p>S\u00e5lunda, avseglade vi den 6 mot n\u00e4sta m\u00e5l, Kuressaare p\u00e5 \u00d6sel. Den h\u00e4r dagen var det ist\u00e4llet s\u00e5 lite vind att vi tvingades g\u00e5 f\u00f6r motor under st\u00f6rre delen av f\u00e4rden. 63 n\/m en dryg resa p\u00e5 detta s\u00e4tt, ankomst sent p\u00e5 e.m. Kuressaare \u00e4r stad och \u00e4r viktig centralpunkt f\u00f6r de estniska \u00f6arna. N\u00e4sta dag hade vi en mycket trevlig och kunnig guide, Tina Sepp, som lotsade oss runt f\u00f6rst i den stora borgen, fr\u00e5n b\u00f6rjan under medeltiden s\u00e4te f\u00f6r riddarordnar, livl\u00e4ndska och tyska, senare f\u00f6r biskopen som h\u00e4rskade p\u00e5 uppdrag fr\u00e5n Riga, huvudstad f\u00f6r d\u00e5varande Livland. I modern tid har borgen tj\u00e4nat som f\u00e4ngelse.Tina visade oss runt i staden, bl.a. R\u00e5dhuset, som ritats av en De La Gardie. En annan sev\u00e4rdhet var den stora meteorkratern en halvtimmes bussf\u00e4rd fr\u00e5n centrum. \u00d6sel \u00e4r skulle man kunna s\u00e4ga pendang till Gotland. \u00d6arna \u00e4r ungef\u00e4r lika stora, har liknande geografi och inte minst historia. Kuressaare har bytt namn n\u00e5gra g\u00e5nger, har hetat Arensburg under den tyska och svenska tiden, Kingisepp under den sovjetiska. P\u00e5 kv\u00e4llen \u00e5t vi middag p\u00e5 en av de b\u00e4ttre restaurangerna i stan, tillsammans med Tina, d\u00e5 vi tackade henne f\u00f6r skickligt ciceronskap.<\/p>\n<p>N\u00e4sta m\u00e5l var Run\u00f6, svensk\u00f6n mitt i Rigabukten (eller Livl\u00e4ndska bukten som den ocks\u00e5 kallas). \u00d6n befolkades tidigt av svenskar, enligt k\u00e4llor redan p\u00e5 1200-talet. Under 700 \u00e5r bodde h\u00e4r svenskar och \u00e4ttlingar till dessa. Ett medeltida samh\u00e4lle, sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande, som f\u00f6rdrevs under 2:a v\u00e4rldskriget av de sovjetiska ockupationstrupperna.&nbsp;<\/p>\n<p>Idag finns ett f\u00e5tal gamla svenskar h\u00e4r med r\u00f6tter i det gamla Run\u00f6. Vi hade h\u00e4r turen att bli guidade av Leif Str\u00f6mfelt, boende p\u00e5 Run\u00f6 under somrarna, men hans sl\u00e4kt har haft g\u00e5rden (d\u00e4r Leif nu bor) sedan 1600-talet. Han ber\u00e4ttade m\u00e5lande hur livet varit f\u00f6rr och sedan hur kriget f\u00f6r\u00e4ndrat allting. F\u00f6rst sovjetisk sedan tysk och p\u00e5nytt sovjetisk, hur svenskbefolkningen f\u00f6rs\u00f6kt anpassa sig till de fr\u00e4mmande soldaterna, vilket gick ganska bra i de tv\u00e5 f\u00f6rsta skedena, men inte i den sista, d\u00e5 ryssarna anklagade befolkningen f\u00f6r medl\u00f6peri med tyskar, och d\u00e4rf\u00f6r deporterade och f\u00f6rdrev alla. M\u00e5nga flydde till Sverige. \u00d6n blev ganska \u00f6de, blev n\u00e4stan som en f\u00e4stning mitt i Rigabukten. Under senare tid har \u00f6n befolkats igen, nu med ester, som tagit \u00f6ver m\u00e5nga av g\u00e5rdarna. N\u00e5gra svenskar har \u00e5terf\u00e5tt sina hus. Vi gick in i de b\u00e5da kyrkorna som st\u00e5r alldeles intill varandra, den gamla byggd i mitten p\u00e5 1600-talet, den nya i b\u00f6rjan av 1900. Den intill liggande kyrkog\u00e5rden med b\u00e5de gamla och nya gravar. Innan vi skildes fr\u00e5n Leif Str\u00f6mfelt \u00e5t vi en uts\u00f6kt, i sin enkelhet, lunch, alldeles intill en \u00f6ppen plats d\u00e4r det r\u00e5kade vara Run\u00f6 marknad den dagen.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n Run\u00f6 fortsatte vi den 10 juli till Riga, 55 n\/m, i en V bris, ganska mycket spinnakerg\u00e5ng. Inseglingen till Yachthamnen p\u00e5 floden Daugava \u00e4r l\u00e5ng, en j\u00e4ttehamn kantad hela v\u00e4gen av kajer med stora kranar. Som vanligt i baltiska hamnar stod hamnkapten p\u00e5 bryggan och tog emot. Riga \u00e4r en mycket vacker stad med gamla anor, grundades p\u00e5 1200-talet, var under medeltiden m\u00e4ktig och bef\u00e4st, omsluten av en tv\u00e5 kilometer l\u00e5ng, \u00f6ver tio meter h\u00f6g, tre meter tjock ringformad f\u00f6rsvarsmur med 29 torn. Av detta \u00e5terst\u00e5r idag endast den yngsta av f\u00f6rsvarsmurens portar, den s.k. Svenskporten, som uppf\u00f6rdes 1668. 1621 anf\u00f6ll Gustav II Adolf Riga. Lettland blev inf\u00f6rlivat i det svenska riket 1660 och f\u00f6rblev det fram till freden i Nystad 1721 d\u00e5 det avtr\u00e4ddes till Ryssland.&nbsp;<\/p>\n<p>Att m\u00e4rka \u00e4r att under den tid som skildras Lettland bestod av Livland och Kurland och del av nuvarande Estland. Gr\u00e4nser har flyttats hit och dit som f\u00f6ljd av krig och konflikter. Intressant att Riga var den st\u00f6rsta och mest betydande staden i det svenska riket under denna period. Riga \u00e4r vackert. Om Stockholm s\u00e4ger  man ibland Nordens Venedig; om Riga kanske man s\u00e4ger Nordens Paris. Den  centrala staden \u00e4r helt restaurerad. M\u00e4ngder av vackra byggnader tjusar \u00f6gat. Enligt vad sagts skedde under 1800-talet en kraftig byggnadsboom. Skickliga internationella arkitekter fylkades hit. Tsard\u00f6met ville uppenbarligen visa hur rik och kulturell staden var. En stor v\u00e4lm\u00e5ende judisk befolkning byggde i sin stadsdel magnifika Jugendhus, som idag \u00e4r turistattraktion. Kulturen frodas fortfarande bl.a. i musiklivet. Riga har en vacker operabyggnad. Wagner bodde i Riga och under den tiden komponerade han sin opera \u201cDen flygande Holl\u00e4ndaren\u201d inspirerad av en besv\u00e4rlig sj\u00f6resa han gjort fr\u00e5n Riga till England. Skickliga s\u00e5ngare kommer fram regelbundet och upptr\u00e4der b\u00e5de lokalt och p\u00e5 internationella scener. Vidstr\u00e4ckta parkanl\u00e4ggningar, v\u00e4lsk\u00f6tta med mycket blommor imponerar. N\u00e4r man \u00e5ker ut i de perifera delarna av staden m\u00f6ts man fortfarande av f\u00f6rfall, mycket av det som byggts under sovjettiden.<\/p>\n<p>V\u00e5r mycket uppskattade bes\u00e4ttningsman Bruno avm\u00f6nstrade h\u00e4r och tog f\u00e4rjan till Stockholm. Han avl\u00f6stes av v\u00e5r sv\u00e5ger och del\u00e4gare Peder Melin som hade kommit med flyg fr\u00e5n Sverige.&nbsp;Vi hade nu n\u00e5tt en punkt i v\u00e5r flykt d\u00e5 vi p\u00e5 Espri k\u00e4nde att vi ville ta en mer direkt hemsegling \u00e4n den som planerats. V\u00e5r Peder (Peppe) hade ett tr\u00e4ngande engagemang hemma p\u00e5 Blid\u00f6. Vi best\u00e4mde d\u00e4rf\u00f6r att segla tillbaka till Run\u00f6, medan eskadern, minus oss, fortsatte till Kuivizi, 49 n\/m, norrut. Espris f\u00e4rd mot Run\u00f6 genomf\u00f6rdes ocks\u00e5 efter f\u00f6rst stiltje och senare en kraftig V  motvind. I s\u00e5v\u00e4l Kuivizi som Run\u00f6 blev vi f\u00f6rdr\u00f6jda p\u00e5 grund av alltf\u00f6r h\u00e5rda vindar. Peppe fick eld i baken, br\u00e5ttom hem, tog f\u00e4rja till P\u00e4rnu och senare flyg till Sverige. D\u00e5 valde Espri att f\u00f6rena sig \u00e5nyo med flocken, vilket skedde p\u00e5 Kin\u00f6, ocks\u00e5 f.d. svensk\u00f6. Flocken hade anl\u00e4nt en dag f\u00f6re oss, den 17, hade hunnit bese \u00f6n, bl.a. beundrat kvinnor som fortfarande idag \u00e5r kl\u00e4dda i folkdr\u00e4kter till vardags.&nbsp;<\/p>\n<p>P\u00e5 Espri hade vi under tiden funnit en annan kompetent bes\u00e4ttningsmedlem, Ulla Jakobsson, som seglat med oss p\u00e5 Espri p\u00e5 en liknande rutt f\u00f6r 14 \u00e5r sedan. I n\u00e4sta hamn, Kuivasto p\u00e5 Moon, 36 n\/m norrut fr\u00e5n Kin\u00f6, anl\u00e4nde Ulla full av entusiasm. Vi var nu \u00e5ter tre p\u00e5 Espri.<\/p>\n<p>N\u00e4sta dag skulle vi vidare till K\u00e4rdla, Dag\u00f6 (K\u00e4rdal under den svenska tiden), 42  n\/m. Utsikterna var att det skulle vara n\u00e4stan stiltje under f.m., men att senare en kraftig N vind skulle komma. Eskadern startade d\u00e4rf\u00f6r tidigt, 04.00, f\u00f6r motor och flera fortsatte hela v\u00e4gen till K\u00e4rdla f\u00f6r motor. Vi, emellertid, g\u00e5r v\u00e4ldigt d\u00e5ligt f\u00f6r motor i stark motvind.&nbsp;<\/p>\n<p>D\u00e4rf\u00f6r valde vi att segla hela v\u00e4gen (d\u00e5 vinden kom) i en h\u00e4rlig kryss, ankomst 17.30. K\u00e4rdlas hamn \u00e4r helt restaurerad efter den f\u00f6rst\u00f6relse den lidit under kriget, vilket var roligt och tillfredst\u00e4llande att konstatera. Man har satsat EU pengar och skapat en tjusig hamn. K\u00e4rdla \u00e4r tr\u00e4dg\u00e5rdsstaden, intagande sk\u00f6n och fr\u00e4sch. Johan hade engagerat en mycket kunnig guide f\u00f6r en rundtur i buss p\u00e5 Dag\u00f6, bes\u00f6k p\u00e5 slottet Storhof nu restaurerat, lunch i Orjaku p\u00e5 sydspetsen, bes\u00f6k och uppkl\u00e4ttring i den stora fyren K\u00f6po, \u00d6stersj\u00f6ns \u00e4ldsta fyr, vidare p\u00e5 delvis krokiga v\u00e4gar fr\u00e5n sovjettiden. Dag\u00f6 hade f\u00f6rr en ganska stor svensk folkgrupp. Under 1700-talet, d\u00e5 Katarina den Stora regerade i Ryssland och Dag\u00f6 ingick i riket, kom svenskarna d\u00e4r i konflikt med l\u00e4nsherren, f\u00f6rvisades d\u00e4rf\u00f6r av Katarina till Ukraina, 1000 av vilka 500 kom fram. Idag i det som vi kallar gammelsvenskby finns ett 100-tal svensktalande \u00e4nnu.<\/p>\n<p>I K\u00e4rdla hade vi den 18 avslutningsmiddag p\u00e5 restaurangen i hamnen. Vi tackade v\u00e5r L\u00e5ngtobis Ulf och Elisabet f\u00f6r utm\u00e4rkt genomf\u00f6rd flykt, med utm\u00e4rkt ber\u00f6m godk\u00e4nd. Vi hade haft fina seglingar, intressanta hamnbes\u00f6k med m\u00e5nga kulturella inslag, trevlig samvaro vid den traditionella drinken kl 18.00 varje dag, utflykter och restaurangbes\u00f6k. Alla deltagare mycket tacksamma och n\u00f6jda, och entusiastiska.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n K\u00e4rdla hemsegling mot Sverige. Espri gick till Sandhamn, vilket tog 24 timmar. De flesta andra gick via Finlands sk\u00e4rg\u00e5rd till Sverige. Alla \u00e4r nu tillbaks i sina hemmahamnar.<\/p>\n<p>  \/Trosa den 21 augusti 2016, Carl Gustaf och Gunilla Wennerholm<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En betraktelse \u00f6ver en Eskadersegling till Riga och andra hamnar runt bukten. Tidigare seglatser Redan 1989 gjorde vi en segling till Estland, den g\u00e5ngen bara till Tallinn. Sovjet styrde fortfarande \u00f6ver hela Baltikum. Vid inklareringen i Pirita, den gamla Olympiahamnen &hellip; <a href=\"https:\/\/tobiseskader.se\/?p=1951\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1951","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1951","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1951"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1951\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3606,"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1951\/revisions\/3606"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1951"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1951"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1951"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}