![\"\"](\"http:\/\/media.tobiseskader.se\/2012\/10\/SDC16114.jpg\" "\\"SDC16114\\"")
<\/a>V\u00e5ra tidigare sonderingar hade givit vid handen, att det skulle vara sv\u00e5rt att chartra\/hyra en b\u00e5t och sj\u00e4lv f\u00e5 f\u00f6ra den som skeppare. Det kr\u00e4vdes en ukrainsk skeppare, sades det, och det skulle kosta ca. USD 1000 per dag. Detta var naturligtvis ointressant, men under v\u00e5ra bes\u00f6k hade vi bekantat oss med ganska m\u00e5nga seglare och bes\u00f6kt flera viktiga klubbar, vilket resulterat i ett n\u00e4tverk. De vi hade blivit bekanta med var n\u00e4stan alla v\u00e4ldigt intresserade av att vi skulle beredas tillf\u00e4lle att segla som vi \u00f6nskade. Utl\u00e4nningar som kommer som vi \u00e4r s\u00e4llsynta. Det f\u00f6rekommer naturligtvis utl\u00e4nningar som kommer i egna b\u00e5tar, kanske i segling runt hela Svarta Havet. Men att komma som i v\u00e5rt fall till Odessa f\u00f6r att segla, i icke egen b\u00e5t, l\u00e4ngs kusten betraktades som synnerligen ovanligt.<\/p>\n <\/p>\n I v\u00e5rt \u00e4ventyr hade vi n\u00f6jet att ha med n\u00e4ra v\u00e4nner, seglare och skridsko\u00e5kare, som vi k\u00e4nner sedan m\u00e5nga \u00e5r, Eckart Voss och Liselotte Bj\u00f6rklund. Men f\u00f6r smidighetens skull best\u00e4mde vi att vi borde ha med n\u00e5gon som kunde g\u00f6ra sig f\u00f6rst\u00e5dd p\u00e5 ryska och ukrainska. Vi blev allts\u00e5 fem ombord p\u00e5 S\/Y Luna med Vitaly Martinenko, en utm\u00e4rkt trevlig sympatisk och kompetent femte bes\u00e4ttningsman. Han blev kallad Jungman.<\/p>\n <\/p>\n En liten kuriositet var att b\u00e5ten f\u00f6rde dominikansk flagg, f.\u00f6. vanligt bland ukrainska seglare att de ha utl\u00e4ndsk registrering och d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4gre skatt. Lunas \u00e4gare hade f\u00f6rberett all dokumentation, t.ex. fullmakt f\u00f6r oss att f\u00f6ra b\u00e5ten, i h\u00e4ndelse att vi skulle bli anropade av kustbevakning eller annan myndighet.<\/p>\n <\/p>\n Den 10 september<\/strong> fl\u00f6g vi med det ukrainska flygbolaget Aerosvit via Kiev till Odessa, d\u00e4r vi blev mottagna av b\u00e5t\u00e4garen, Vitaly med fru j\u00e4mte andra bekanta till oss p\u00e5 platsen. Vi for fr\u00e5n flygplatsen direkt med bil till yachthamnen i Odessa, d\u00e4r vi installerade oss och tillbringade den f\u00f6rsta natten ombord. Den centrala hamnen i Odessa \u00e4r stor. Delen som handhar handelsfartyg \u00e4r betydande. Odessa har l\u00e4nge varit den viktigaste utskeppningshamnen av spannm\u00e5l fr\u00e5n Ukraina och, under den ryska tiden, Rysslands n\u00e4st viktigaste hamn efter S:t Petersburg. Odessa kallas Svarta Havets P\u00e4rla, \u00e4r i sina centrala delar mycket vacker i planering och arkitektur.<\/p>\n <\/p>\n Den 11 september<\/strong> \u00e4gnade vi oss \u00e5t diverse f\u00f6rberedelser. Den 12 september<\/strong> kastade vi f\u00f6rt\u00f6jningarna. Det bl\u00e5ste en frisk SO vind rakt in i hamnen. Vi hade en bra motor men f\u00f6r s\u00e4kerhets skull la vi ut en tamp till en n\u00e4rliggande b\u00e5t f\u00f6r att undvika att driva in bland ett gytter av andra segel och motorb\u00e5tar. Det gick bra som vi \u00f6nskat. Snart var vi utanf\u00f6r v\u00e5gbrytaren d\u00e4r vi m\u00f6tte en kraftig sj\u00f6, flera meter h\u00f6ga v\u00e5gor. L\u00e4ngre ut blev sj\u00f6n lugnare, vi kunde s\u00e4tta segel och styra \u00f6sterut. Men sj\u00f6n var grov och vinden n\u00e5got emot, varf\u00f6r det blev kryss under de f\u00f6rsta timmarna. V\u00e4dret var soligt, temperaturen runt 25 C, men det k\u00e4ndes \u00e4nd\u00e5 lite kyligt i den friska vinden. Vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen hade vi delfiner p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n N\u00e4sta dag den 13 september<\/strong> seglade vi bara 10 M till ett rev, i sin yttersta spets, men egentligen en l\u00e5ng halv\u00f6 och naturreservat, Kinbursky, som vi h\u00f6rt skulle vara vackert och pittoreskt. P\u00e5 nytt ankring men nu simmade fyra av deltagarna iland. Vattnet var 20-22 C. behagligt f\u00f6r simmande och revet visade sig motsvara f\u00f6rv\u00e4ntningarna med ett fantastiskt f\u00e5gelliv. H\u00e4r l\u00e5g vi lugnt och kunde njuta god nattvila.<\/p>\n <\/p>\n En \u201dlyman\u201d kan \u00f6vers\u00e4ttas med en fj\u00e4rd\/fjord eller sj\u00f6 och \u00e4r allts\u00e5 ett stort vatten. Vi f\u00e4rdades \u00f6ver stora vatten hela den dagen, men n\u00e4r vi n\u00e4rmade oss deltat blev leden tr\u00e4ngre och vi fick vara noga med att h\u00e5lla oss innanf\u00f6r prickningen. Utanf\u00f6r kunde det vara n\u00e5gra meter djupt. Det var med stor tillfredst\u00e4llelse vi anl\u00e4nde till flodmynningen vid 16-tiden och kunde s\u00f6ka oss en l\u00e4mplig hamn eller ankarplats f\u00f6r natten. Alldeles vid mynningen ligger en liten hamn som heter Itsch. Tyv\u00e4rr fanns ingen plats f\u00f6r oss d\u00e4r s\u00e5 tidigt p\u00e5 dagen. En v\u00e4nlig hamnvakt bad oss komma tillbaka litet senare p\u00e5 kv\u00e4llen, men ist\u00e4llet valde vi att ankra utanf\u00f6r och hade en lugn natt.<\/p>\n<\/div>\n <\/p>\n Den 15 september<\/strong> grydde med t\u00e4t tjocka. Efter morgondopp \u00e5t vi som vanligt v\u00e5r frukost. Kl 09:00 l\u00e4ttade vi ankar, hissade segel. Den sydliga vinden stod \u00e4ven denna dag, dimman hade l\u00e4ttat och vi hade en fin segling i floden, hade en bit s\u00e4llskap av en liten ukrainsk b\u00e5t med tv\u00e5 arkeologer, som kom fr\u00e5n en utgr\u00e4vning vid en grekisk fornl\u00e4mning. Distansen till v\u00e5rt m\u00e5l, staden Kherson, ber\u00e4knade vi till ca. 20 M. N\u00e4r vi n\u00e4rmade oss m\u00e5let, fick str\u00e4nderna liv; f\u00e4rgglada datjor (fritidshus) i m\u00e4ngd; fiskare i b\u00e5de sm\u00e5b\u00e5tar och fr\u00e5n str\u00e4nderna.<\/p>\n <\/p>\n M\u00e5nga av husen hade en ukrainsk flagga hissad p\u00e5 en liten flaggst\u00e5ng, men ett hus hade den svenska flaggan, vilket gjorde att vi hajade till. Vi n\u00e4rmade oss stranden, anropade, men fick inget svar. Det lustiga \u00e4r att de b\u00e5da flaggorna, ukrainska och svenska, har samma f\u00e4rger, den ukrainska med tv\u00e5 liggande f\u00e4lt.<\/p>\n I Kherson var det stor aktivitet. En regatta med ett tjugotal b\u00e5tar i olika storlekar seglade under tv\u00e5 dagar. Vi hade i f\u00f6rv\u00e4g blivit inviterade att deltaga men hade avb\u00f6jt. V\u00e5rt svar var att vi var glada f\u00f6r inbjudan men ans\u00e5g att man inte kappseglar med en b\u00e5t som inte \u00e4r ens egen (och kanske \u00e4nd\u00e5 mindre i Ukraina). Dock s\u00e5g vi seglarna p\u00e5 avst\u00e5nd och blev senare p\u00e5 dagen bekanta med flera av dem. Vi lade oss i en liten klubbhamn tv\u00e4rs huvudhamnen, Petrovez,Yacht Federation Centre, d\u00e4r de flesta av kappseglarna sedan ocks\u00e5 f\u00f6rt\u00f6jde. P\u00e5 natten mycket festande, som vi dock inte deltog i. Hamnkapten och andra ansvariga var mycket tillm\u00f6tesg\u00e5ende. En kvinna, Larissa, ansvarig f\u00f6r kanotklubben och segelskolan bj\u00f6d oss ut p\u00e5 en liten tur i motorb\u00e5t i n\u00e4rliggande kanaler i deltat, vilket vi uppskattade mycket. Kherson har en intressant historia. Grundades av greker under antiken, kom senare under turkisk dominans. Under 1700-talet och Katarina den Storas regering er\u00f6vrades hela s\u00f6dra Ukraina av Ryssland. Det turkiska Kherson var litet, men riksbyggaren Potemkin byggde upp staden till betydande. Han l\u00e4t anl\u00e4gga skeppsvarv h\u00e4r. Ryssland hade pl\u00f6tsligt tillg\u00e5ng till havet och b\u00f6rjade h\u00e4r bygga b\u00e5de krigs- och handelsfartyg. Senare, n\u00e4r fartygen blev st\u00f6rre, flyttade en stor del av skeppsvarven till den n\u00e4rliggande staden Nikolayev. Men fortfarande idag \u00e4r Kherson en viktig stad, har ca. 300.000 inv\u00e5nare, universitet, skolor och ett vackert centrum.<\/p>\n <\/p>\n Den 16 september<\/strong> anm\u00e4lde vi v\u00e5r ankomst till hamnmyndigheten. I Ukraina m\u00e5ste man anm\u00e4la b\u00e5de n\u00e4r man l\u00e4mnar hamn, vart man ska, och n\u00e4r man ankommer till destinationen. I och med detta kunde vi nu segla fritt i deltat under tv\u00e5 dagar. Vi hade bekantat oss med en av kappseglarna, b\u00e5ten hette Dixi och seglaren sj\u00e4lv Andreij Dibulat. Han erbj\u00f6d sig att ledsaga oss i oprickade leder i deltat. Under de tv\u00e5 dagarna vi hade disponibla r\u00f6rde vi oss i delvis grunda vatten och fick en sk\u00f6n resa i h\u00e4rlig natur. Vi bes\u00f6kte h\u00e4r en f.d. kosackstad, Hola Prystan, numera ett viktigt turistm\u00e5l.<\/p>\n <\/p>\n Den 19 september<\/strong> levererade vi Luna till tv\u00e5 kamrater till \u00e4garen som tog emot i Kherson. Detta var en annan f\u00f6rdel med v\u00e5rt arrangemang, att vi inte beh\u00f6vde segla tillbaka till Odessa, ett ytterligare bevis p\u00e5 Luna-\u00e4garens tillm\u00f6tesg\u00e5ende.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n V\u00e5rt seglings\u00e4ventyr i Ukraina hade denna g\u00e5ng n\u00e5tt sitt slut. Att vi hade kunnat genomf\u00f6ra detta, trots alla p\u00e5st\u00e5dda hinder, har vi att tacka v\u00e5ra v\u00e4nner Vitaly Martinenko och Andrey Skachek, den senare ordf\u00f6rande i Odessa Yachtsmen Association. Andrey Skachek \u00e4r en av nyckelfigurerna i ukrainska seglarkretsar. Han har planer p\u00e5 att organisera charterverksamhet mellan Dnjepr- och Donaudeltat. Donau ligger i Rum\u00e4nien men utg\u00f6r ett sp\u00e4nnande m\u00e5l f\u00f6r en organiserad segling. Hela kuststr\u00e4ckan \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt vacker och sp\u00e4nnande. Andrey vill l\u00e5ta anl\u00e4gga en st\u00f6rre yachthamn i vattnen utanf\u00f6r Kherson och Nikolayev. F.n. finns st\u00f6rre kommersiella hamnar, inte alltid s\u00e5 trevliga att g\u00e5 in i; undantag klubbhamnar, men som \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge inte \u00e4r m\u00e5nga.<\/p>\n Trosa den 15 oktober 2012 Viktig litteratur: Cruise Ukraine av Doreen and Archie Annan EN SEGLATS I SVARTA HAVET I \u00e5r i september var det tredje g\u00e5ngen min fru Gunilla och jag reste till Ukraina i dubbelt syfte, mitt var koncentrerat till min \u00f6nskan att segla under n\u00e5gra dagar l\u00e4ngs den kust som jag … Forts\u00e4tt l\u00e4sa <\/a>
\n<\/a>
\n<\/a>
\nTack vare de kontakter vi skapat under de tidigare tv\u00e5 \u00e5ren kunde vi nu disponera en fr\u00e4sch ELAN 33, en b\u00e5t som man inte skulle sk\u00e4mmas f\u00f6r i Sverige. \u00c4garen, en ukrainare, en k\u00e4nd seglare i Ukraina, \u00e4ven kappseglare, var utomordentligt tillm\u00f6tesg\u00e5ende och gener\u00f6s; hade all n\u00f6dv\u00e4ndig utrustning ombord som sj\u00f6kort, \u00e4ven elektroniskt; hade bunkrat diesel och vatten, hj\u00e4lpte oss med proviantering, visade oss alla hemligheter, som vi beh\u00f6vde k\u00e4nna till.<\/p>\n<\/a>V\u00e5rt m\u00e5l den f\u00f6rsta dagen var en \u00f6 35 M \u00e5t \u00f6ster som hette Berezan. \u00d6n var k\u00e4nd som en skatt\u00f6. Det p\u00e5stods ligga g\u00f6mda skatter d\u00e4r och det p\u00e5gick arkeologiska utgr\u00e4vningar. Vi anl\u00e4nde vid 17-tiden; d\u00e5 hade vi g\u00e5tt f\u00f6r motor de sista tv\u00e5 timmarna p\u00e5grund av brist p\u00e5 vind. Stranden var l\u00e5nggrund, varf\u00f6r vi inte ville g\u00e5 n\u00e4ra eller landf\u00f6rt\u00f6ja, utan ankrade. Vi sa d\u00e5 till varandra att vi borde ha haft med en jolle f\u00f6r att bekv\u00e4mt kunna g\u00e5 iland. Natten blev lite orolig p\u00e5grund av att vinden pl\u00f6tsligt b\u00f6rjade bl\u00e5sa fr\u00e5n norr. V\u00e5r ankarplats hade vi valt i l\u00e4 men kunde under natten inte njuta av god vila.<\/p>\n<\/a>
\nVi hade allts\u00e5 hittills under tv\u00e5 dagar r\u00f6rt oss \u00f6sterut ca. 45 M. Vi hade nu en sp\u00e4nnande dag framf\u00f6r oss 14 september<\/strong>, d\u00e5 vi \u00e4mnade oss \u00e4nda fram till Dnjepr mynning, dvs. b\u00f6rjan av deltat. Vi ber\u00e4knade detta till ca. 40 M. V\u00e4dret fortfarande perfekt. En l\u00e4tt bris fr\u00e5n S 6 m\/s gav oss en sk\u00f6n start d\u00e5 vi hissade segel kl 09:00. Vi var nu i den stora leden, Dniprovs\u00b4kyy Lyman, d\u00e4r vi m\u00f6tte flera stora handelsfartyg. Halvv\u00e4gs in mot deltat passerade vi Buz\u00b4kyy Lyman, vilken \u00e4r inseglingen till staden Nikolayev, k\u00e4nt f\u00f6r sina stora skeppsvarv. Vinden friskade och seglingen blev alltmer njutbar. Vi satte spinnaker. Vi gick upp i v\u00e5r toppfart den dagen p\u00e5 stundtals 9 knop.<\/p>\n<\/p>\n<\/a>Hela den h\u00e4r delen av floden Dnjepr best\u00e5r av ett stort delta. N\u00e5gra huvudf\u00e5ror i floden har prickade leder, men vid sidorna ligger m\u00e4ngder av kanaler, som m\u00e5nga \u00e4r farbara f\u00f6r segelb\u00e5tar och andra inte. Ett delta har \u00f6ar av sand eller jord, s\u00e5 \u00e4ven h\u00e4r, men m\u00e5nga av \u00f6arna var sumpmark och tr\u00e4sk. En fantastisk vegetation, f\u00e5gelliv och fisk, allt bidrog till att naturupplevelsen i deltat blev en stor upplevelse.<\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\nCarl Gustaf Wennerholm<\/p>\n
\nThe Black Sea av David Read Barker och Lisa Borre, RCC Pilotage Foundation
\nSj\u00f6kort, brittiska: 2200, 2201,2205, 2214, 2232<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"