Johanna II 2018; \u00c5land-Finland-Estland och fyrbes\u00f6k p\u00e5 Dag\u00f6<\/p>\n
Johanna II seglar numera i n\u00e4romr\u00e5det i \u00d6stersj\u00f6n. Under seglingen 2018 till \u00c5land-Finland-Estland, kunde jag konstatera stora f\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 f\u00f6rutom v\u00e4dret; i Estland till det b\u00e4ttre och i Finland till det s\u00e4mre. Det \u00e4r nu 16 \u00e5r sedan jag med Tobis seglade till de h\u00e4r omr\u00e5dena i Estland. Dag\u00f6 (Hiiumaa) \u00e4r den n\u00e4st st\u00f6rsta av de estniska \u00f6arna. M\u00e5nga omr\u00e5den p\u00e5 Dag\u00f6 och i nordv\u00e4stra Estland med omgivande \u00f6ar (Orms\u00f6, Odensholm, R\u00e5g\u00f6arna, samt Run\u00f6 i Rigabukten), Noarootsi – Nya Sverige, hade l\u00e4nge en svensktalande befolkning, med \u00e5lderdomlig dialekt. K\u00e4rdla \u2013 huvudort p\u00e5 Dag\u00f6 \u2013 har en nybyggd modern och s\u00e4ker hamn, vid tidigare bes\u00f6k fanns ingen hamn alls i K\u00e4rdla, tyskarna hade spr\u00e4ngt den gamla handelshamnen under slutet av andra v\u00e4rldskriget. I Finland v\u00e4xer b\u00e5tbest\u00e5ndet, som i de st\u00f6rre och mest popul\u00e4ra hamnarna domineras av stora motorb\u00e5tar. I Hang\u00f6 var det v\u00e4rre \u00e4n i Sandhamn och Sm\u00f6gen! M\u00e5nga svenska finlandsseglare \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r medlemmar i n\u00e5gon finl\u00e4ndsk segelf\u00f6rening med egna hamnn\u00e4t, som Sj\u00f6bj\u00f6rnarna eller NJK-Nyl\u00e4ndska jaktklubben. P\u00e5 Dag\u00f6 blev det bes\u00f6k i tre stora kustfyrar; Tahkuna, Ristna och K\u00f6pu. Dessutom p\u00e5 hemv\u00e4gen (som ofta) bes\u00f6k vid fyrplatsen finska Ut\u00f6. <\/p>\nngg_shortcode_0_placeholder\n
Norra \u00c5land, bes\u00e4ttningsbyten och Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet
\nRedan f\u00f6rsta seglingsdagen lade nya (2 \u00e5r) kylen av, jag fick ers\u00e4tta elektronikboxen med en str\u00f6mbrytare f\u00f6r manuell p\u00e5\/avst\u00e4llning av kompressorn. Efter 75-\u00e5rsfirande i sk\u00e4rg\u00e5den hos en seglarkompis, seglade jag norrut mot den envisa h\u00e5rda nordvinden. En tuff start f\u00f6r min unga seglingsoerfarna bes\u00e4ttning som m\u00f6nstrade p\u00e5 i Finnhamn (d\u00e4r jag gick p\u00e5 grund vid flytbryggan, d\u00e5ligt utm\u00e4rkt! \u2013 men detaljerat kort i Hamnguiden 8 Arholma-Landsort \u2013 som jag l\u00e4ste efter\u00e5t!). Musikerkompisen Gast\u00f3n (suver\u00e4n jazzgitarrist, men med huvudinstrument l\u00e5nghalsad luta f\u00f6r medeltida musik) och hans fru Andrea (arkitekt), b\u00e5da fr\u00e5n Chile. Efter bastu och grillmiddag i Sj\u00f6bj\u00f6rnshamnen S\u00e4rs\u00f6, n\u00e4sta dag tuff kryss Husar\u00f6leden och motor i motsj\u00f6 Blid\u00f6sund – Arholma. D\u00e4rifr\u00e5n \u00f6versegling till K\u00e4ringsund, str\u00e4ckbog, ungdomarna k\u00e4nde av sj\u00f6n och beh\u00f6vde l\u00e5na sj\u00f6kl\u00e4der. De satte sig snabbt in i seglingens elementa och rutinerna ombord, klarade att balansera h\u00f6jd och fart p\u00e5 kryss och str\u00e4ckbog! F\u00e5 b\u00e5tar i K\u00e4ringsund, middag (stekt abborre) p\u00e5 krogen. Andrea m\u00f6nstrade av f\u00f6r jobbresa till G\u00f6teborg, Gast\u00f3n & J-G kryssade vidare norrut till norra \u00c5land, frisk vind och sj\u00f6g\u00e5ng, gick f\u00f6r motor genom en vindlande smal och vacker utsk\u00e4rsled samt genv\u00e4gen vid D\u00e5n\u00f6, lodet visade d\u00e4r 2 m! Inga b\u00e5tar h\u00e4r uppe. Mycket trevligt vid Sj\u00f6bj\u00f6rnarnas siksoppetr\u00e4ff hos fiskaren Bergendahl p\u00e5 Jomal\u00f6, som Sj\u00f6bj\u00f6rnarna arrenderar av. Gast\u00f3n och J-G spelade tillsammans med hornist (euphonium-tenortuba). Men f\u00e5 b\u00e5tar vid \u00e5rets tr\u00e4ff, den envisa nordvinden hade avskr\u00e4ckt. Grov sj\u00f6 i leden norr om \u00c5land, nordvinden hade legat p\u00e5 i flera veckor. Segling \u00f6ver Lumparn i frisk sl\u00f6r (Gast\u00f3n till rors s\u00e5g lycklig ut!) till Mariehamn, d\u00e4r han m\u00f6nstrade av. Ny bes\u00e4ttning; tidigare KTH-kollegan och seglarkompisen Christer. Vi fick en vecka med extrem v\u00e4rme, svaga vindar, lite spinnakersegling och fina bes\u00f6k i Sj\u00f6bj\u00f6rnshamnar med bastu och grill. Tr\u00e4ffade gamla bekanta. Pr\u00f6vade nya sp\u00e5r i de vackra utsk\u00e4ren syd F\u00f6gl\u00f6. L\u00e5g \u00e4ven p\u00e5 Sandvik\/K\u00f6kar, med promenad till kapellet och bad. Christer m\u00f6nstrade av i Hang\u00f6. Hamnen d\u00e4r domineras numera av j\u00e4ttelika monstermotorb\u00e5tar, v\u00e4rre \u00e4n i Sandhamn! Algblomningen nu tidigare \u00e4n vanligt och s\u00e4rskilt besv\u00e4rlig i s\u00f6dra delen av Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet.<\/p>\n
Estland och fyrar p\u00e5 Dag\u00f6
\nJ-G ensamsegling vidare, spinnaker i l\u00e4tt vind \u00f6ver till Dirhami i nordv\u00e4stra Estland, 42 M. Nu flytbryggor med bommar, el och vatten, samt restaurang. F\u00f6r 16 \u00e5r sedan med Tobis l\u00e5g vi l\u00e5ngsides en rostig fiskeb\u00e5t vid en h\u00f6g kaj. Vi \u00e5kte den g\u00e5ngen ut med fiskeb\u00e5t till Odensholm, som jag nu bara passerade, f\u00f6r grunt f\u00f6r k\u00f6lb\u00e5tar att g\u00e5 in. Fin promenad fr\u00e5n Dirhami i tallskogen och l\u00e4ngs steniga kalkstr\u00e4nder med f\u00e4rgstark blomsterprakt, som p\u00e5 Gotland. \u00d6versegling till K\u00e4rdla p\u00e5 Dag\u00f6, sl\u00f6r i friskande vind. Trevlig H\u00f6gsommartr\u00e4ff med m\u00e5nga gamla och nya Sj\u00f6bj\u00f6rnsbekanta. J-G var ensam svensk b\u00e5t b\u00e5de p\u00e5 Jomal\u00f6 och i K\u00e4rdla. Busstur p\u00e5 Dag\u00f6 med bes\u00f6k i fyrarna Tahkona, Ristna och K\u00f6pu, samt svenskkykan Reigi. P\u00e5 kv\u00e4llen livlig festmiddag i en gammal lagerhall fr\u00e5n ortens textilindustri med ullspinneri. <\/p>\n
K\u00f6pu fyrtorn N 58o 54′,95; E 22o 12′,00 \u00e4r det tredje \u00e4ldsta fyrtornet i v\u00e4rlden fortfarande i drift. \u00c5r 1500 besl\u00f6ts efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n Hansan att bygga ett sj\u00f6m\u00e4rke p\u00e5 Dag\u00f6\u00b4s h\u00f6gsta kulle Tornim\u00e4gi (68 m.\u00f6.h.) mitt p\u00e5 den smala K\u00f6pu-halv\u00f6n som str\u00e4cker sig v\u00e4sterut. Den viktiga handelsfarleden f\u00f6rbi Dag\u00f6 med sina farliga rev skulle g\u00f6ras s\u00e4krare. Bygget f\u00f6rsenades av krigshandlingar och pestepidemin. 1531 var till slut tornet f\u00e4rdigst\u00e4llt, ett 36 m h\u00f6gt stentorn med fyra kraftiga str\u00e4vpelare. En trappa byggdes p\u00e5 utsidan och fyren togs i drift med vedeldat b\u00e5l. Massor av ved gick \u00e5t och skogen omkring kalh\u00f6ggs. En \u00f6vre torndel i tegel byggdes p\u00e5 1659. Ryssarna installerade en lanternin, med urverk och lod som rotationsanordning och oljelampa (rapsolja). Lysvidden var d\u00e5 27 nautiska mil. En ny fresnellins ink\u00f6ptes i Paris och installerades 1901 tillsammans med en fotogenljusk\u00e4lla. Den tunga roterande delen vilade i ett kvicksilverbad (500 kg kvicksilver!), som lager. Fyrljuset elektrifierades 1940. Fyren bombades av tyskarna 1941, lanternin och linssystem skadades. Automatisering 1963, med en ny rotationsanordning driven av ett roterande magnetf\u00e4lt, fortfarande i drift. Men fyren har inte l\u00e4ngre samma roll som navigationshj\u00e4lpmedel, en radarfyr byggdes 1997. Fyrtornet har renoverats m\u00e5nga g\u00e5nger. Vid omfattande renovering 1810 tog man upp en inre trappa i fyrtornet, upp till lanterninen. Fyrljusets h\u00f6jd \u00f6ver havet \u00e4r 103 m med karakt\u00e4ren Fl(2) W 10s, lysvidd 26 nautiska mil. Trappan inne i fyrtornet \u00e4r tr\u00e5ng och smal, 109 h\u00f6ga steg upp till plattformen.<\/p>\n
Tahkuna fyr ligger p\u00e5 Dag\u00f6s nordligaste spets, N 59o 05′,45; E 22o 35′,20 och t\u00e4cker delvis Finska Vikens inlopp. Fyrtornet upphandlades av tsarryssland under v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris 1871 och uppf\u00f6rdes 1873 – 1875. Monteringen gjordes p\u00e5 plats med fabrikstillverkade gjutj\u00e4rnplattor och konstruktionsdetaljer. Transport och montering av det h\u00f6ga tornet f\u00f6renklades d\u00e4rigenom. Fyrljusets h\u00f6jd \u00f6ver havet \u00e4r 43 m, med karakt\u00e4ren LFl(2) W 15s, lysvidd 12 nautiska mil. 1941 p\u00e5gick h\u00e4r h\u00e4ftiga strider n\u00e4r sovjetiska trupper bj\u00f6d h\u00e5rt motst\u00e5nd till invaderande tyska styrkor. 208 trappsteg upp till plattformen.
\nNedanf\u00f6r fyren har rests ett minnesmonument f\u00f6r Estonia-katastrofen i september 1994. Ett 12 m h\u00f6gt ramverk i metall reser sig ut mot havet och omsluter ett kors och en klocka med skulpterade barnasikten. Klockan ringer i vinden n\u00e4r vindstyrka och vindriktning \u00f6verensst\u00e4mmer med vinden som r\u00e5dde under katastrofnatten den 28 september d\u00e5 den stora f\u00e4rjan M\/S Estonia f\u00f6rliste.<\/p>\n
Ristna fyr ligger p\u00e5 Dag\u00f6s v\u00e4stligaste udde p\u00e5 K\u00f6pu-halv\u00f6n, N 58\u00b0 56′,40; E 22\u00b0 03′,31. Fyrtornet best\u00e4lldes ocks\u00e5 i Paris samtidigt som Tahkuna och togs i drift 1874. Tornet var f\u00f6rst ett sexkantigt fackverk i gjutj\u00e4rn med en central cylinder, monterat p\u00e5 ett betongfundament. Sedan tornet skadats under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget fodrades det med betong och fick sex utv\u00e4ndiga f\u00f6rstyvningar. Fyrljusets h\u00f6jd \u00f6ver havet \u00e4r 37 m, med karakt\u00e4ren LFl W\/R 15s, lysvidd 12 nautiska mil. Vitt ljus i v\u00e4stlig sektor mot havet och r\u00f6d sektor mot \u00f6ster. Fyren automatiserades 1997. 108 trappsteg upp till plattformen.<\/p>\n
Hem via Finland-\u00c5land
\nBl\u00e5sigt v\u00e4der n\u00e4r jag l\u00e5g i K\u00e4rdla, men lagom frisk halvvind vid tillbakaseglingen till Finska Ut\u00f6, 70 M. L\u00e5g som f\u00f6rr vid lotsbryggan n\u00e4ra fyren, numera inga milit\u00e4ra restriktioner. Flytbryggan vid Havshotellet l\u00e4ngre norrut \u00e4r usel, n\u00e4r jag tidigare legat d\u00e4r vid h\u00e5rd nordvind gick sj\u00f6n \u00f6ver bryggan och det \u00e4r grunt vid de inre bojarna. Finska Ut\u00f6 fyrplats och lotsstation ligger vid den sydligaste delen av Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet, intill djupfarleden mot \u00c5bo m.fl. hamnar. Ut\u00f6 var tidigt k\u00e4nt som hamnplats och lotsverksamheten etablerades under 1700-talet. Den f\u00f6rsta fyren fr\u00e5n 1753 spr\u00e4ngdes av ryssarna under kriget 1808-1809. Under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, d\u00e5 Finland var ryskt storfurstend\u00f6me, etablerade ryssarna fortet p\u00e5 \u00f6n och anlade batterier och stenlagda v\u00e4gar. Fortet \u00f6vergick efter Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet 1917 till Finlands kustf\u00f6rsvar, fram till 2005 d\u00e5 det avvecklades. Under b\u00e5da v\u00e4rldskrigen utsattes Ut\u00f6 fort f\u00f6r krigshandlingar, men lyckades f\u00f6rsvara sig v\u00e4l. Det nuvarande fyrtornet uppf\u00f6rdes 1814. I fyrtornet finns ocks\u00e5 ett kapell, d\u00e4r gudstj\u00e4nster \u00e4nnu h\u00e5lls. Fyren elektrifierades 1935. F\u00f6rst genererade man el p\u00e5 \u00f6n, fr\u00e5n 1996 har man elf\u00f6rs\u00f6rjning genom sj\u00f6kabel fr\u00e5n fastlandet. Fyrljusets h\u00f6jd \u00f6ver havet \u00e4r 40 m, karakt\u00e4r Fl(2) W 12s, lysvidd 17 nautiska mil.
\nM\u00e5nga skeppsbrott har skett i omr\u00e5det, mest k\u00e4nda \u00e4r kanske Estonia, 22 nautiska mil sydost om Ut\u00f6, samt amerikanska s\/s Park Victory som gick under p\u00e5 julnatten 1947. Park Victory\u00b4s vrak ligger p\u00e5 ca 30 m djup en nautisk mil sydost om Ut\u00f6. Vid v\u00e5r f\u00f6rsta seglats till Ut\u00f6 1980 stod fortfarande sedan 1967 vraket av det svenska lastfartyget Torsholm p\u00e5 grund inne i Ut\u00f6-arkipelagen, alldeles n\u00e4ra fyr\u00f6n. Under 80-talet h\u00f6ggs fartyget upp och skrotades p\u00e5 platsen. <\/p>\n
Fr\u00e5n Ut\u00f6 korttur till vackra Jurmo med traditionell bryggdans till sk\u00e4rg\u00e5rdsspelm\u00e4n fr\u00e5n Asp\u00f6 l\u00f6rdag kv\u00e4ll. K\u00f6pte Lasse M\u00e5rtenssons intressanta bok, av Jurmo-Pers son Klas Mattsson som \u00e4r bofast p\u00e5 Jurmo. Klas s\u00e4ljer r\u00f6kt fisk, men det finns inte l\u00e4ngre n\u00e5gra flundror som f\u00f6rr. Hemsegling via Karlby\/K\u00f6kar (med sm\u00f6rstekt abborre p\u00e5 krogen) och med bes\u00f6k hos v\u00e5ra v\u00e4nner p\u00e5 Skogboda\/F\u00f6gl\u00f6 d\u00e4r jag bj\u00f6ds p\u00e5 egenf\u00e5ngad makrill fr\u00e5n Bohus-Malm\u00f6n. Fr\u00e5n Storogsk\u00e4r fin \u00f6versegling till TBKs uthamn K\u00e5l\u00f6, l\u00e4tt str\u00e4ckbog, 54 M. Intensiv fartygstrafik b\u00e5de p\u00e5 \u00c5lands hav och i Finska viken. Nu eldningsf\u00f6rbud (bastu och grill) i hela sk\u00e4rg\u00e5rden, efter den extremt heta och torra sommaren. De senaste \u00e5ren har bjudit p\u00e5 \u00e4ndrade v\u00e4derm\u00f6nster, med envisa h\u00e5rda nordvindar, nu ocks\u00e5 \u00e5rets l\u00e5nga v\u00e4rmeb\u00f6lja inte bara i Norden. Behaglig badtemperatur i \u00e5r, men \u00e4nd\u00e5 oroande utveckling? <\/p>\n
Jan-Gunnar Persson
\nHR 29 Johanna II<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Johanna II 2018; \u00c5land-Finland-Estland och fyrbes\u00f6k p\u00e5 Dag\u00f6 Johanna II seglar numera i n\u00e4romr\u00e5det i \u00d6stersj\u00f6n. Under seglingen 2018 till \u00c5land-Finland-Estland, kunde jag konstatera stora f\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 f\u00f6rutom v\u00e4dret; i Estland till det b\u00e4ttre och i Finland till det s\u00e4mre. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa