![\"\"](\"http:\/\/media.tobiseskader.se\/2011\/11\/F_resund_till_Liepaja-300x225.jpg\" "\\"Mot")
\n<\/p>\nEn resa i Hansans k\u00f6lvatten<\/p>\n
\n\n<\/p>\n
\nF\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan gjorde Tobisseglarna en sp\u00e4nnande resa till Tyska kusten, R\u00fcgen, Greifswald och v\u00e4sterut. Nu skulle vi befara kusten \u00f6sterut med b\u00f6rjan i Swinoujscie (Swinem\u00fcnde) med avslutning i Gdansk (Danzig). Denna kuststr\u00e4cka har alltsedan andra v\u00e4rldskrigets slut varit polsk men var innan tysk. Stora f\u00f6r\u00e4ndringar har naturligtvis intr\u00e4ffat och det var med stor sp\u00e4nning vi antr\u00e4dde v\u00e5r f\u00e4rd.<\/p>\n
\nI \u00e5r blev vi endast tre b\u00e5tar, (ett mellan\u00e5r f\u00f6r Tobisklubben):<\/p>\n
– FRAGARIA<\/strong> Bavaria 30 Hans Eckart Voss o Liselotte Bj\u00f6rklund Vi var allts\u00e5 tre b\u00e5tar med ganska olika egenskaper. Det visade sig dock under resans g\u00e5ng att vi var v\u00e4l samseglade. Detta berodde mycket p\u00e5 att vi hade tur med v\u00e4der och vindar n\u00e4stan hela tiden.<\/p>\n Vi hade best\u00e4mt att vi skulle samlas p\u00e5 Bornholm den 4 juli f\u00f6r avf\u00e4rd f\u00f6ljande dag. Det blev ist\u00e4llet s\u00e5 att vi tr\u00e4ffades alla tre i Kalmar, icke planerat. Vi hade seglat p\u00e5 olika s\u00e4tt s\u00f6derut, t ex Espri hade startat fr\u00e5n Trosa, seglat direkt till Harstena, d\u00e4rifr\u00e5n till Id\u00f6 utanf\u00f6r V\u00e4stervik och sedan till Figgeholm med bes\u00f6k hos Tobisv\u00e4nnerna Karin o Henrik H\u00e5kansson och Ingela o Bj\u00f6rn Karlsson. S\u00e5ledes kan vi s\u00e4ga att v\u00e5r gemensamma flykt startade i Kalmar med en liten v\u00e4lkomstdrink ombord p\u00e5 Espri.<\/p>\n 30 juni<\/strong>, start kl 09:00 fr\u00e5n Kalmar till Sandhamn strax norr om Utl\u00e4ngan i Blekinge, 40 nm, ankomst kl 17:00. Sandhamn hade vi p\u00e5 Espri inte bes\u00f6kt tidigare. En dyr och tr\u00e5kig hamn, inte s\u00e4rskild skyddad, i huvudsak en fiskehamn.<\/p>\n 1 juli<\/strong> f\u00e4rd till Kristians\u00f6 (egentligen \u00c4rtholmarna, det \u00e4r flera \u00f6ar) 50 nm. Den dagen var vinden svag, varf\u00f6r det blev mycket motorg\u00e5ng. F\u00f6reg\u00e5ende dagar hade vi haft f\u00f6rliga delvis starka vindar, s\u00e5 detta blev ett avbrott. Kristians\u00f6 var som vanligt charmigt, m\u00e5nga b\u00e5tar staplade utanp\u00e5 varandra i hamnen. Kryssarklubbens Gratia och Gratitude l\u00e5g vid kaj med f\u00f6rhoppningsfulla ungdomar ombord. Liggedag h\u00e4r den 2 juli<\/strong> med rundvandring p\u00e5 den vackra \u00f6n med sina regnvattensdammar och odlingar av subtropiska v\u00e4xter j\u00e4mte alla rester av bef\u00e4stningar.<\/p>\n 3 juli<\/strong> till Nex\u00f6 p\u00e5 Bornholms S\u00d6 sida, 17 nm. Nex\u00f6 \u00e4r det n\u00e4st st\u00f6rsta samh\u00e4llet p\u00e5 Bornholm, viktig fiske-, handels- och f\u00e4rjehamn. Det g\u00e5r en regelbunden f\u00e4rjetrafik mellan Nex\u00f6 och Kolobrzeg (Kolberg) i Polen. Vi hade liggedag och passade p\u00e5 att titta oss omkring. Nex\u00f6 drabbades av bombningar under v\u00e4rldskriget men \u00e4r naturligtvis \u00e5teruppbyggt, men mycket av den gamla charmiga bebyggelsen gick f\u00f6rlorad. B\u00e5de h\u00e4r och tidigare p\u00e5 Kristians\u00f6 var det mycket alger, varf\u00f6r bad i havet var mindre roligt. Danskarna var dock ok\u00e4nsliga f\u00f6r detta fenomen. De sa: \u201d det \u00e4r ju bara lite fr\u00f6n\u201d. 4 juli liggedag.<\/p>\n 5 juli<\/strong> start fr\u00e5n Nex\u00f6 kl 04:00 mot Swinoujscie (Swinem\u00fcnde) 75 nm. Ganska svaga vindar i b\u00f6rjan av dagen, senare friskade det fr\u00e5n V och NV, n\u00e5gra regnbyar men korta. Kl 17:00 anl\u00e4nde vi och blev av hamnmyndigheten dirigerade till yachthamnen. I alla hamnar i Polen var det viktigt att anm\u00e4la sin ankomst strax innan man gick in i hamninloppet, b\u00e5tens namn och nationalitet och hur m\u00e5nga ombord. Annars inga formaliteter. Passen visades aldrig, utom d\u00e5 vi vid ett senare tillf\u00e4lle skulle hyra cyklar. S\u00e5ledes, hade v\u00e5r f\u00f6rsta l\u00e4ngre \u00f6verfart g\u00e5tt b\u00e5de snabbt och bekv\u00e4mt.<\/p>\n Swinoujscie \u00e4r en viktig hamn f\u00f6r b\u00e5de last- och f\u00e4rjetrafik, \u00e4r uthamn till Szczecin(Stettin), en stor och betydande stad. Hamnen har haft starka bef\u00e4stningar, men dessa har naturligtvis f\u00f6rlorat i betydelse i modern tid. Intogs av Gustav II Adolf 1630. Fick stadsr\u00e4ttigheter f\u00f6rst 1765. Som \u00f6verallt p\u00e5 denna kust blev ocks\u00e5 Swinoujscie h\u00e4rjat under Andra V\u00e4rldskriget. Staden \u00e4r idag helt \u00e5teruppbyggd, med delvis moderna hus. En vacker park, naturreservat str\u00e4cker sig \u00e4nda ner mot stranden, d\u00e4r ett intensivt badliv f\u00f6rsiggick. I den moderna marinan var allt v\u00e4lordnat och med bevakning. H\u00e4r flaggade vi \u00f6ver topp f\u00f6r att fira v\u00e5r ankomst till Polen. Tidigt en morgon observerade vi en b\u00e5t som \u00e5kte omkring i hamnen och plockade upp flytande skr\u00e4p, en beundransv\u00e4rd ambition som vi inte sett n\u00e5gonstans. 6 juli liggedag.<\/p>\n 7 juli<\/strong> f\u00e4rd mot Dziwnow (Dievenow) 20 nm. Vi hade nu b\u00f6rjat v\u00e5r resa \u00f6sterut l\u00e4ngs den polska kusten. Dziwnow var en ganska liten plats men viktig fiskehamn och semesterplats f\u00f6r inhemska turister. Ett myller av m\u00e4nniskor. Huvudgatan kantades av moderna p\u00e5kostade villor med v\u00e4ldig blomsterprakt i tr\u00e4dg\u00e5rdar. Vi vandrade p\u00e5 kv\u00e4llen ner till stranden, d\u00e4r ett stort t\u00e4lt var rest inneh\u00e5llande \u00f6l- och danslokal. Till polackernas f\u00f6rn\u00f6jelse inledde vi dansen till trevlig musik. Musikledaren ber\u00e4ttade f\u00f6r publiken att vi var svenskar, vilket i Polen \u00e4r betydligt b\u00e4ttre \u00e4n att vara tysk.<\/p>\n 8 juli<\/strong> mot Kolobrzeg (Kolberg) 35 nm. Kolobrzeg var f\u00f6rutom Gdansk, som vi skulle komma till senare under resan, den viktigaste och st\u00f6rsta staden\/hamnen under v\u00e5r flykt. H\u00e4r l\u00e5g vi i en marina, som var bra men inte alls s\u00e5 stor som var f\u00f6respeglat i de hamnb\u00f6cker vi r\u00e5dfr\u00e5gade. Vi tr\u00e4ffade nu Kryssarklubbens ombud, Ryszard Malik, en mycket v\u00e4nlig och tillm\u00f6tesg\u00e5ende person, som gav oss v\u00e4rdefull information om staden. Han tog oss till en fantastisk restaurang, Domek Kata, d\u00e4r vi \u00e5t superbt och nj\u00f6t av den uts\u00f6kta milj\u00f6n. Vi \u00f6verr\u00e4ckte en Tobisvimpel och naturligtvis var han v\u00e5r g\u00e4st. Efter middagen skyndade vi till en minnesv\u00e4rd konsert i den stora restaurerade Marienkirche. En tysk orkester musicerade med polska solister med musik av H\u00e4ndel och Mendelsohn. Det var en f\u00f6rsoningskonsert, som s\u00e5dan ganska unik, kunde vi f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n Kolobrzeg uppstod redan p\u00e5 900-talet, under 1200-talet upptogs i Hansan, intogs och beh\u00e4rskades av svenskarna 1631-53. Ca. 50.000 inbyggare. Staden \u00e4r en livligt bes\u00f6kt kur- o badort med bl a gyttjebad. Sandstr\u00e4nderna var \u00e4ven h\u00e4r imponerande och vattnet rent. Det \u00e4r en organiserad renh\u00e5llning p\u00e5 str\u00e4nderna, vilken naturligtvis \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig med tanke p\u00e5 m\u00e4ngden m\u00e4nniskor som vistas d\u00e4r. Staden ger ett burget intryck, fina hus, parker och eleganta aff\u00e4rer. Tv\u00e5 liggedagar h\u00e4r, den ena p\u00e5 grund av att det bl\u00e5ste h\u00e5rt ute p\u00e5 havet.<\/p>\n 11 juli<\/strong> mot Darlowo (R\u00fcgenwalde), 35 nm. H\u00e4r m\u00e5ste jag n\u00e4mna att in- och utloppen till de polska hamnarna \u00e4r alla flodmynningar, vilka, n\u00e4r vind och sj\u00f6 driver in, bildar kraftig sj\u00f6 ibland mycket kraftig, som kan vara obehaglig. Vi hade guppigt den h\u00e4r dagen d\u00e5 vi skulle ut. Dagen innan hade det bl\u00e5st kuling och sj\u00f6n var fortfarande grov, d\u00e5 i synnerhet vid flodmynningen. Vi surfade i 10-12 m\/s V mot Darlowo, 8-9 knop hela tiden.<\/p>\n Darlowo hade ingen bra hamn f\u00f6r g\u00e4stande seglare. Vi l\u00e5g l\u00e4ngs en kaj, d\u00e4r det var skvalpigt hela dagen och hela natten, en stadig trafik av fiske- och andra nyttob\u00e5tar. Ankomstdagen p\u00e5 kv\u00e4llen tog vi en buss till den gamla staden som l\u00e5g n\u00e5gra km d\u00e4rifr\u00e5n. Den var fint anlagd med m\u00e5nga vackra hus, men verkade lite \u00f6de. Vi letade efter en restaurang som var trevligt inredd men med en m\u00e4rkligt nog mindre tillm\u00f6tesg\u00e5ende personal. Bara polska var g\u00e5ngbart som spr\u00e5k, s\u00e5 n\u00e4r vi best\u00e4llt v\u00e5ra r\u00e4tter fick vi helt andra \u00e4n dem som vi trodde vi hade best\u00e4llt. Vi skrattade gott \u00e5t detta. Erik av Pommern, Erik XIII, kom fr\u00e5n Darlowo, kung av den drottning Margareta i Danmark skapade Kalmarunionen, kr\u00f6nt 1397, f\u00f6rklarades avsatt i Sverige 1434. S\u00e5 sm\u00e5ningom uppl\u00f6stes ju hela Kalmarunionen vid Gustav Vasas intr\u00e4de i politiken.<\/p>\n 12 juli<\/strong> mot Utska (Stolpm\u00fcnde), 25 nm, uthamn till Slupsk (Stolp), den senare Hansastad. Utska \u00e4r en viktig fiskehamn men med d\u00e5liga faciliteter f\u00f6r g\u00e4stseglare, dock uppenbarligen popul\u00e4r som turistm\u00e5l f\u00f6r polacker. P\u00e5 kv\u00e4llen \u00e5t vi p\u00e5 en mycket bra restaurang. Slupsk var s\u00e4te f\u00f6r en av Hinterpommerns fr\u00e4mste h\u00e4rskare, Boguslaw X som h\u00e4r hade en m\u00e4ktig borg. Den f\u00f6rst\u00f6rdes bl. a. under V\u00e4rldskriget, men \u00e4r nu \u00e5teruppbyggd och \u00e4r ett viktigt konstmuseum.<\/p>\n 13 juli<\/strong> mot Leba, 30 nm, den \u00f6verl\u00e4gset b\u00e4sta g\u00e4sthamnen p\u00e5 hela resan. Man har h\u00e4r satsat p\u00e5 att skapa en modern v\u00e4lplanerad marina med alla faciliteter, servicehus, restaurang och hotell, allt p\u00e5 platsen, med h\u00f6g klass. Strax v\u00e4ster om staden ligger en f\u00f6r Polen helt unik nationalpark, ett kuperat \u00f6kenomr\u00e5de, sanddyner och strax intill en stor insj\u00f6. Den k\u00e4nde tyske generalen Rommel \u00f6vade \u00f6kenkrig h\u00e4r under 2:a V\u00e4rldskriget innan han begav sig till Nordafrika. H\u00e4r s\u00e5g vi ocks\u00e5 rester av raketbaser fr\u00e5n den tyska tiden. Fortfarande h\u00e4rliga sandstr\u00e4nder med sk\u00f6na morgonbad i arla morgonstund. 14-15 juli liggedagar. Den 15 hissade vi v\u00e5ra signalst\u00e4ll f\u00f6r att markera att vi n\u00e5tt mitten av sommaren.<\/p>\n 16 juli<\/strong> mot Wladyslawowo (Grossendorf) 30 nm, fiskehamn och stor turistplats, dock inte s\u00e5 trevlig f\u00f6r oss utl\u00e4ndska seglare. F\u00e5 g\u00e4stplatser och d\u00e5liga faciliteter. Namnet har givits av kung Wladyslaw IV Vasa, son till Sigismund, som regerade i b\u00f6rjan av 1700-talet. Har efter V\u00e4rldskriget blivit betydligt st\u00f6rre.<\/p>\n 17 juli<\/strong> till Gdansk (Danzig) 40 nm. Vackert v\u00e4der, spinnakerg\u00e5ng, som vi haft under m\u00e5nga etapper under flykten, b\u00e5de handelsfartyg och seglare mot infarten. En l\u00e5ng flodinsegling f\u00f6r att n\u00e5 staden, \u00bd timmes motorg\u00e5ng. Man passerar n\u00e4stan omedelbart monumentet Westerplatte, d\u00e4r tyska slagskeppet Schleswig-Holstein startade det 2:a V\u00e4rldskriget. Monumentet har en stor inskription: \u201dNo more war.\u201d H\u00e4r anbefalls man h\u00e4lsa med flaggan. P\u00e5 f\u00e4rden upp kan man se de stora varvsanl\u00e4ggningar som var grogrunden f\u00f6r missn\u00f6jet som st\u00f6rtade kommunistregimen i Polen. Pl\u00f6tsligt \u00e4r man inne i den restaurerade staden, den som var bara ruiner vid krigsslutet. Det \u00e4r som en saga, en fest att se och vandra p\u00e5 gatorna i centrum. Ett gigantiskt arbete har utf\u00f6rts av polska konservatorer och har kallats f\u00f6r v\u00e4rldens st\u00f6rsta pussel.<\/p>\n H\u00e4r l\u00e5g vi i en fin marina, blev v\u00e4lkomnade av en s\u00f6t ung kvinna som anvisade oss en plats l\u00e4ngst in. Staket runt anl\u00e4ggningen och st\u00e4ndig bevakning dygnet runt gjorde att vi k\u00e4nde oss trygga. Samma dag och f\u00f6ljande \u00e4gnade vi \u00e5t att vandra runt i denna sagostad, beundra och f\u00f6rs\u00f6ka leva oss in Gdansks rika och omv\u00e4xlande historia. Som Hansastad var Gdansk en av de viktigaste. Man samlade stora rikedomar. Handelsm\u00e4n fr\u00e5n hela Europa fylkades hit, n\u00e5gra av de mest betydande var holl\u00e4ndare. Gdansk omn\u00e4mnes redan omkring \u00e5r 1000, har lytt omv\u00e4xlande under polska och tyska hertigar, kom 1308 under Tyska Orden, var under mellankrigstiden \u201dFreie Stadt Danzig\u201d med egen regering men i n\u00e4ra f\u00f6rbund med d\u00e5varande Tyskland.<\/p>\n Vi flaggade \u00f6ver topp f\u00f6r att fira att vi n\u00e5tt resans huvudm\u00e5l lyckosamt. Den 18 hade vi ocks\u00e5 v\u00e5r avslutningsmiddag p\u00e5 Hotel Gdansk vid hamnen. Vi kl\u00e4dde upp oss i v\u00e5ra fina kl\u00e4der och firade att vi hade haft s\u00e5dan tur med v\u00e4der och vindar, i stort sett f\u00f6rliga hela v\u00e4gen.<\/p>\n Den 19 juli<\/strong> regnade det p\u00e5 morgonen. Vi best\u00e4mde d\u00e5 hastigt att vi skulle ta oss ut till borgen Malbork (Marienburg). Vi tog ett t\u00e5g fr\u00e5n Centralstationen, anl\u00e4nde efter viss f\u00f6rsening till stationen som ocks\u00e5 hette Malbork. Riddarborgen, som en g\u00e5ng var Tyska Ordens huvuds\u00e4te, varifr\u00e5n Orden er\u00f6vrade och h\u00e4rskade \u00f6ver st\u00f6rre delen av nuvarande Baltikum, \u00e4r en kolossalanl\u00e4ggning, en hel stad, anses vara v\u00e4rldens st\u00f6rsta sammanh\u00e4ngande tegelkonstruktion. Borgen blev illa skadad under kriget men \u00e4r idag till 90 % restaurerad. Vi trodde att vi, en s\u00f6ndag n\u00e4r det regnade, inte skulle beh\u00f6va tr\u00e4ngas med s\u00e5 m\u00e5nga, men det var ett folkmyller \u00f6verallt med guider som f\u00f6revisade p\u00e5 flera spr\u00e5k<\/p>\n 20 juli<\/strong> seglade vi vidare, l\u00e4mnade Gdansk, gick till Hel(Hela), 20 nm. Fiskehamn och stor badort, ligger l\u00e4ngst ut p\u00e5 Heln\u00e4set, vilket str\u00e4cker sig hela v\u00e4gen fr\u00e5n Wladyslawowo till Hel, 25 nm. Hel visade sig vara en modern turistort med h\u00e4rliga badstr\u00e4nder, ett intressant fiskerimuseum med b\u00e5tar fr\u00e5n skilda tids\u00e5ldrar, gamla f\u00f6rsvarsanl\u00e4ggningar utefter kusten ocks\u00e5.<\/p>\n Liggedag den 21 juli p\u00e5grund av alltf\u00f6r starka vindar. Vi skulle nu skiljas fr\u00e5n Kalypso, som ville segla \u00e5ter mot Sverige, via \u00d6land, och vi i Fragaria och Espri som ville styra kosan mot Klaip\u00e9da, Litauen. En sista middag tillsammans alla sex deltagare p\u00e5 restaurang \u201dCaptain Morgan\u201d, en krog i sj\u00f6r\u00f6varstil. Vi sk\u00e5lade och tackade varandra f\u00f6r god segling och kamratskap.<\/p>\n Det finns mycket att ber\u00e4tta om Polen b\u00e5de i modern och g\u00e5ngna tider. Sp\u00e4nnande att l\u00e4sa om Sigismund, son till Johan III och hans polska prinsessa Katarina. Han var de facto Sveriges och Polens konung fr\u00e5n 1587 till 1598. Hertig Karl, sedermera Karl IX, son till Gustav Vasa och bror till Johan III var hans antagonist och vid slaget vid St\u00e5ngebro 1598 slogs Sigismunds trupper som han skickat till Sverige. 1599 f\u00f6rklarades Sigismund avsatt i Sverige.<\/p>\n 22 juli<\/strong> avseglade vi mot Klaip\u00e9da (Memel) i Litauen, 110 nm. Vi ville anl\u00e4nda till Klaip\u00e9da i dagsljus, varf\u00f6r vi startade 08:00, ankomst 04:00 n\u00e4sta morgon. Resan gick genom den ryska enklaven utanf\u00f6r Kaliningrad(K\u00f6nigsberg), dvs det ryska territorialvattnet. Vi hade noga unders\u00f6kt att det var till\u00e5tet att segla p\u00e5 detta vis, bara man h\u00f6ll sig p\u00e5 ett avst\u00e5nd p\u00e5 10-12 nm fr\u00e5n kusten. Vi blev inte heller st\u00f6rda eller anropade av ryssarna. D\u00e4remot, vid ankomsten p\u00e5 morgonkulan till Klaip\u00e9da, skulle vi som vanligt anropa hamnmyndigheten f\u00f6r att annonsera v\u00e5r ankomst. V\u00e5r hamninformation angav kanal 10, inget svar, vi pr\u00f6vade kanalerna 12 och 16, inga svar, varf\u00f6r vi gick in i floden. N\u00e5gra 100 meter in kom ett kustbevakningsfartyg i h\u00f6g fart mot oss och skrek p\u00e5 ett otrevligt s\u00e4tt att vi inte hade anm\u00e4lt oss. Vi f\u00f6rklarade att vi gjort detta p\u00e5 den kanal som var anvisad. Utan att lyssna p\u00e5 oss svarade de att vi skulle anv\u00e4nda oss av kanal 73, vilket vi senare gjorde d\u00e5 vi l\u00e4mnade hamnen. Vi hittade, efter incidenten med kustbevakningen, en bra hamnplats i yachthamnen p\u00e5 landtungan, mittemot staden.<\/p>\n Klaip\u00e9da \u00e4r en stor hamn, Litauens viktigaste, hade under v\u00e5rt bes\u00f6k en internationell folkdansfestival. Vid v\u00e5r f\u00f6rsta kringvandring kom vi n\u00e4stan omedelbart till stora torget. D\u00e4r p\u00e5gick just d\u00e5 en uppvisning av skotska folkdansare. Det f\u00f6ljdes sedan av polacker, spanjorer, basker, finnar, italienare, letter, ester osv., alla v\u00e4ldigt duktiga. En verklig folkfest. P\u00e5 gatorna p\u00e5gick samtidigt s\u00e5ng och dans av andra, bl a holl\u00e4ndare. Festivalen var en del av firandet att Litauen existerat som stat i 1000 \u00e5r.<\/p>\n Klaip\u00e9da (Memel) har en befolkning p\u00e5 ca. 50.000. Den v\u00e4xte ursprungligen upp kring Memelburg, en av Tyska Orden 1252 anlagd borg. Staden intogs av Gustav II Adolf 1627 och tillh\u00f6rde Sverige fram till 1635. Klaip\u00e9da har varit en viktig handelsstad men har aldrig tillh\u00f6rt Hansan. 24 juli liggedag.<\/p>\n 25 juli<\/strong> mot Liepaja (Libau) Lettland, 50 nm. Ankomst 17:00. Hamnen var full av havskappseglare, deltagare i Baltic Sprint Cup, en kappsegling som startat i Warnem\u00fcnde d\u00e4rifr\u00e5n g\u00e5tt till V\u00e4stervik \u2013 Liepaja f\u00f6r att forts\u00e4tta till Swinoujscie och avsluta i Travem\u00fcnde. Ett 50-tal stora b\u00e5tar med 8-10 man p\u00e5 varje b\u00e5t gav hamnen ett synnerligen livligt intryck, plus att stadens befolkning naturligtvis kom till hamnen f\u00f6r att \u00e5se all uppst\u00e5ndelse. I hamnen hade man av en gammal magasinsbyggnad byggt ett urflott hotell, det elegantaste vi sett i n\u00e5gon hamn \u00f6verhuvudtaget. Liepaja \u00e4r en stad p\u00e5 86.000 inv\u00e5nare, en av Lettlands viktigaste st\u00e4der. Vi hade inte tillf\u00e4lle att bese s\u00e4rskilt mycket ut\u00f6ver kvarteren n\u00e4rmast hamnen, men det vi s\u00e5g gav ett modernt intryck. Staden omn\u00e4mns p\u00e5 1200-talet, intogs 1701 av svenskar.<\/p>\n 26 juli<\/strong> mot F\u00e5r\u00f6sund, Gotland, 110 nm, avsegling kl 12:00 efter att Gunilla varit upphissad i Espris mast f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla ett backstag som hotade att glida ur sitt f\u00e4ste. Mycket grov sj\u00f6 vid utloppet ur hamnen. Ganska stark vind varf\u00f6r vi tog in rev (f\u00f6rsta g\u00e5ngen under hela resan). V vind vilket betydde lite bidevind, detta ocks\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e5ngen under hela resan. Senare vred vinden till SV, mojnade n\u00e5got, vi slog ut revet och hade en fin segling \u00e4nda fram till F\u00e5r\u00f6sund, dit vi anl\u00e4nde n\u00e4sta morgon kl 06:00. H\u00e4r stannade vi tv\u00e5 dagar, cyklade bl a ut p\u00e5 Bunge-halv\u00f6n som h\u00e5ller p\u00e5 att exploateras p\u00e5 ett intressant s\u00e4tt.<\/p>\n 30 juli<\/strong> mot Huvudsk\u00e4r, 80 nm, str\u00e4ckbog V-SV, ankomst 17:00. Som vanligt ganska fullt med b\u00e5tar, men vi kilade in vid \u00c5landssk\u00e4r och l\u00e5g bra till n\u00e4sta morgon d\u00e5 vi fortsatte till \u00c4lg\u00f6, Erstaviken, v\u00e5r hemmahamn. N\u00e4r vi summerar distanser under v\u00e5r flykt n\u00e5r vi 965 nm. Det \u00e4r egentligen inte mer \u00e4n vad vi seglat andra somrar, men skillnaden \u00e4r att vi denna f\u00e4rd har seglat mest utomsk\u00e4rs. Vi \u00e4r tacksamma f\u00f6r att det g\u00e5tt s\u00e5 bra.<\/p>\n \/Carl Gustaf och Gunilla Wennerholm, Trosa<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" TOBISFLYKT TILL POLEN 2009 En resa i Hansans k\u00f6lvatten F\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan gjorde Tobisseglarna en sp\u00e4nnande resa till Tyska kusten, R\u00fcgen, Greifswald och v\u00e4sterut. Nu skulle vi befara kusten \u00f6sterut med b\u00f6rjan i Swinoujscie (Swinem\u00fcnde) med avslutning i Gdansk … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\n– KALYPSO<\/strong> Jeanneau 42 Ulf Nyman o Elisabeth Ling\u00f6
\n– ESPRI<\/strong> Smaragd Carl Gustaf o Gunilla Wennerholm<\/p>\n