{"id":170,"date":"2011-12-13T11:21:03","date_gmt":"2011-12-13T10:21:03","guid":{"rendered":"http:\/\/tobiseskader.se\/?page_id=170"},"modified":"2011-12-13T13:32:24","modified_gmt":"2011-12-13T12:32:24","slug":"2002-estland","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/tobiseskader.se\/?page_id=170","title":{"rendered":"2002 Estland"},"content":{"rendered":"<h1>Eskadersegling 2002 till svensk\u00f6arna i Estland<\/h1>\n<p><em>Vid v\u00e5ra tidigare seglingar till Baltikum har vi noterat de gamla svenskbygderna i Estland och speciellt de sv\u00e5r\u00e5tkomliga \u201csvensk\u201d\u00f6arna Run\u00f6, Kihnu, Orms\u00f6 och Odensholm som intressanta m\u00e5l. Under senvintern fick vi tips om en eskader inom KSSS\u00b4 l\u00e5ngf\u00e4rdsseglarf\u00f6rening \u201cTobis\u201d, som planerade sommarens segling just till dessa m\u00e5l. Vi har tidigare aldrig provat eskadersegling, men med de \u00f6ppna och mycket v\u00e4derberoende hamnarna i grunda och steniga vatten, verkade segling i s\u00e4llskap bra. Som ofta fick vi sv\u00e5righeter att samplanera familjens semestrar, hustru Anna-Karin hade inte m\u00f6jlighet att delta. Ist\u00e4llet m\u00f6nstrade goda v\u00e4nnen och seglarkompisen Hans Ganander p\u00e5 som gast.<\/em><\/p>\n<h2>\u00a0Utsegling via Gotska Sand\u00f6n och Gotland<\/h2>\n<p>Vi startade fr\u00e5n TBK-bryggan i S\u00e4tterfj\u00e4rden veckan efter midsommar, 27 juni, i regn, \u00e5ska och byiga vindar. Motorg\u00e5ng s\u00f6dra v\u00e4gen via Skurusundet-Saltsj\u00f6baden. Vid Liding\u00f6 m\u00f6tte vi Volvo Ocean Race-b\u00e5ten SEB och utanf\u00f6r Saltsj\u00f6baden Assa Abloy, b\u00e5da f\u00f6r motor och p\u00e5 v\u00e4g till Gotland Runt-starten i Sandhamn. Under kryssen ut via F\u00e4llstr\u00f6m och N\u00e4mnd\u00f6 Fj\u00e4rd i \u00e5skbyar och skyfall fick J-G telefon hemifr\u00e5n grannhuset, att det l\u00e4ckte in sv\u00e5rt. V\u00e5ra yttertak var just under oml\u00e4ggning, men vi hade turligt nog hunnit f\u00e5 ny takpapp p\u00e5 v\u00e5rt hus och fick s\u00e5 sm\u00e5ningom lugnande besked efter inspektion. Man undrade ocks\u00e5 varf\u00f6r vi gav oss ut p\u00e5 semestersegling i detta v\u00e4der \u2013 men l\u00e5ngseglar man med tidplanering f\u00e5r man ju r\u00e4kna med att klara alla l\u00e4gen! Efter f\u00f6rsta natthamn vid Gr\u00f6nsk\u00e4r i Jungfrusk\u00e4rsarkipelagen, fick vi en frisk kryss till Huvudsk\u00e4r, en favorithamn \u2013 d\u00e4r vi nu l\u00e5g ensamma!<\/p>\n<p>F\u00f6ljande morgon sattes kurs mot Gotska Sand\u00f6n, i behaglig halvvind fr\u00e5n sydv\u00e4st. P\u00e5 eftermiddagen d\u00f6k s\u00e5 sm\u00e5ningom Sand\u00f6ns n\u00e4stan sj\u00e4lvlysande vita str\u00e4nder upp ur havet.Vi ankrade utanf\u00f6r b\u00e5thuset n\u00e4ra Gotska Sand\u00f6ns fyr vid Bredsandsudde och rodde in med gummijollen. Trevligt bes\u00f6k i fyrbyn, d\u00e4r vi bes\u00e5g Albert Engstr\u00f6ms originalteckningar, av vilka m\u00e5nga finns reproducerade i hans klassiska bok Gotska Sand\u00f6n \u2013 mycket l\u00e4sv\u00e4rd! I f\u00f6re detta skolan fanns foton p\u00e5 Hans\u00b4 grannar vid sommarst\u00e4llet p\u00e5 Kyllej p\u00e5 norra Gotland, som v\u00e4xt upp p\u00e5 Sand\u00f6n. Bes\u00f6k i fyren, en Heidenstammare fodrad med eternitplattor (!) \u2013 h\u00e4rlig utsikt! Efter snabbmiddag besl\u00f6t vi att nattsegla vidare mot F\u00e5r\u00f6 \u2013 ett klokt beslut eftersom vi sedan fick en period med h\u00e5rt v\u00e4der. Vi gick in i Lauterhorn p\u00e5 F\u00e5r\u00f6, en annan favorithamn, d\u00e4r Tobis-b\u00e5tar redan b\u00f6rjade samlas. Cyklar kan numera hyras enligt sj\u00e4lvserveringsmetoden, man l\u00e4gger betalningen i en l\u00e5da. Cykelpump och verktyg finns tillhands. Efter en dag med cykling p\u00e5 F\u00e5r\u00f6 och bl.a. bes\u00f6k vid Gamlahamn och St Olovs kyrkoruin, kryssade vi i h\u00e5rt v\u00e4der f\u00f6r bara genua den korta etppen till F\u00e5r\u00f6sund d\u00e4r eskadern skulle samlas f\u00f6r start mot Baltikum. Till F\u00e5r\u00f6sund s\u00f6kte sig m\u00e5nga Gotland Runt-seglare som brutit. Ett mastbrott, flera roderhaverier och kroknade bes\u00e4ttningar. Vinden h\u00f6ll sig p\u00e5 kulingstyrka 14-18 m\/s, men sj\u00f6n var enligt uppgift mycket sv\u00e5r. Vid Marinan arbetade man snabbt och effektivt med att svetsa n\u00f6droder mm.<\/p>\n<h2>Baltikumsegling i friskt v\u00e4der<\/h2>\n<p>I eskadern deltog fr\u00e5n starten 13 b\u00e5tar, flera ansl\u00f6t senare i Baltikum. Vi k\u00e4nde n\u00e4stan inga bes\u00e4ttningar sedan tidigare, men man samlades f\u00f6r f\u00f6rbr\u00f6dring och samvaro med middag p\u00e5 helstekta lamm. Medel\u00e5ldern var ganska h\u00f6g, alla var mycket erfarna seglare. \u00c4ldsta bes\u00e4ttningsmedlemmen, Gunhild 86 \u00e5r, seglade Ballad och klarade utan n\u00e5gra som helst sv\u00e5righeter dryga havsetapper och l\u00e5nga promenader p\u00e5 \u00f6arna i stekande sol. En extra gast, Hasse Wikstr\u00f6m, anl\u00e4nde fr\u00e5n Stockholm f\u00f6r att segla n\u00e5gra dagar med Johanna II. Den 3 juli avseglade vi mot Ventspils i Lettland. Sj\u00f6n var fortfarande r\u00e4tt grov, men vi fick en hygglig str\u00e4ckbog i sydlig vind, 12 m\/s och avtagande. Efter n\u00e5gon timme till sj\u00f6ss uppt\u00e4cktes att vatten fl\u00f6dade in i toalettutrymmet. Efter n\u00e4rmare inspektion av bordgenomf\u00f6ringarna visade det sig att locket till f\u00e4rskvattentanken dragits snett och l\u00e4ckte. Vi hann tyv\u00e4rr f\u00f6rlora en hel del av v\u00e5rt dyrbara f\u00e4rskvattenf\u00f6rr\u00e5d \u2013 i Baltikum bunkrar man inte g\u00e4rna vatten. Detta var den l\u00e4ngsta etappen, 90 Nm, 15 timmar. Vid midnatt n\u00e5dde vi den stora oljehamnen i Ventspils, efter n\u00e5gon timmes motorg\u00e5ng i avtagande vind. Fiskehamnen och Ventspils Jahtklub verkade n\u00e5got prydligare \u00e4n n\u00e4r vi var h\u00e4r f\u00f6r ett par \u00e5r sedan.<\/p>\n<p>Ventspils ny\u00f6ppnade museum i den vackert renoverade borgen var sev\u00e4rt. Livl\u00e4ndska orden byggde borgen p\u00e5 1300-talet. P\u00e5 senare tid har den anv\u00e4nts som f\u00e4ngelse och som garnison i sovjetarm\u00e9n. Efter en dags fria aktiviteter samt tr\u00e4ff med lettiska seglare \u2013 de f\u00e5 som finns &#8211; p\u00e5 Jaktklubben, gick seglatsen vidare mot Estland och Romassaare p\u00e5 \u00d6sel. En etapp med tidvis d\u00e5lig sikt och dimma, men m\u00e5ttliga vindar. Romassaare har en utm\u00e4rkt g\u00e4sthamn. Stor flaggning \u00f6ver topp i eskaderb\u00e5tarna. Vi gjorde ett trevligt guidat bes\u00f6k p\u00e5 slottet Kuressaare Loss i huvudorten Kuressaare (tidigare Arensburg) p\u00e5 \u00d6sel. Dessutom busstur runt \u00f6arna \u00d6sel och Muhu, bes\u00f6k vid meteoritkratern p\u00e5 \u00d6sel och middag p\u00e5 restaurangen vid den nya hamnen inne i staden intill slottet, d\u00e4r muddringsarbete nu p\u00e5g\u00e5r s\u00e5 att man s\u00e5 sm\u00e5ningom skall kunna g\u00e5 in med k\u00f6lb\u00e5tar! \u00d6sel \u00e4r flackt och domineras av tallskog, med spikraka v\u00e4gar. V\u00e4derl\u00e4get var n\u00e5got os\u00e4kert och vi avvaktade en gynnsammare prognos f\u00f6r de sv\u00e5ra hamnarna p\u00e5 Run\u00f6 och Kihnu. Hasse W blev d\u00e5 tyvv\u00e4r tvungen att m\u00f6nstra av mht tiden.<\/p>\n<p>Efter en dag p\u00e5 \u00d6sel besl\u00f6ts snabbt om avsegling. V\u00e4dret blev lynnigt med \u00e5ska, regn och krafiga vindbyar. Eskadern delade sig, n\u00e5gra b\u00e5tar seglade liksom vi till \u00f6n Kihnu i \u00f6stra delen av Rigabukten, n\u00e5gra till Run\u00f6 mitt i Rigabukten. Ett par b\u00e5tar fortsatte till \u201csommarstaden\u201d P\u00e4rnu p\u00e5 estniska fastlandet. Utanf\u00f6r Kihnu i de grunda vattnen fanns gott om flytgarn, ganska d\u00e5ligt utm\u00e4rkta. Vi fick h\u00e5lla god utkik och g\u00f6ra undanman\u00f6vrer. Hamnpiren i Kihnu \u00e4r r\u00e4tt nerg\u00e5ngen och hamnen \u00e4r oskyddad fr\u00e5n N-E. H\u00e4r \u00e4r gott om fiskeb\u00e5tar, sm\u00e5 halvd\u00e4ckade b\u00e5tar som bedriver sm\u00e5skaligt fiske i de n\u00e4ra vattnen. En fiskeriindustri med kylhus, typiskt Sovjetbygge med de i Baltikum alltf\u00f6r vanliga trista byggnaderna murade i \u201cgr\u00e5suggor\u201d finns intill hamnen. P\u00e5 \u00f6n bor 450 personer, varav 100 sysslar med fiske. Kihnu \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r att kvinnorna ofta g\u00e5r i folkdr\u00e4kt, randiga yllekjolar, i vardagslag. M\u00e4nnen \u00e4gnar sig g\u00e4rna \u00e5t att sitta p\u00e5 de enkla barer som det finns flera av. Vi kunde ocks\u00e5 besk\u00e5da intressanta gamla motorcyklar och traktorer. Bilf\u00e4rja g\u00e5r regelbundet till P\u00e4rnu.<\/p>\n<h2>Run\u00f6 \u2013 en h\u00f6jdpunkt!<\/h2>\n<p>Efter ett kort uppeh\u00e5ll \u00f6ver natten p\u00e5 Kihnu, seglade vi i l\u00e4tt vind vidare p\u00e5 SV kurs mot Run\u00f6, ett av resans huvudm\u00e5l. Run\u00f6 har sedan vikingatiden och fram till andra v\u00e4rldskriget haft en svensktalande befolkning och en egen kultur. Spr\u00e5ket Runsk \u00e4r en \u00e5lderdomlig variant av svenska. 1944 evakuerades befolkningen av tyskarna, kvinnor och barn till Sverige, m\u00e4n i vapenf\u00f6r \u00e5lder till tj\u00e4nst i Wehrmacht. Bara sex personer av de 300 bofasta blev kvar. Idag bor ca 60 estl\u00e4ndare p\u00e5 \u00f6n. Nu har \u00e4ldre Run\u00f6bor bosatta i Sverige b\u00f6rjat f\u00e5 tillbaka sina fastigheter och bor under en del av \u00e5ret p\u00e5 \u00f6n. Hamnen vid Rings udde p\u00e5 sydsidan \u00e4r sv\u00e5r\u00e5tkomlig och har hitills varit uppgrundad och i uselt skick. Det senaste \u00e5ret har hamnen muddrats och en betongpir f\u00f6r f\u00e4rjetrafik har anlagts. Man kommer nu in i hamnen innanf\u00f6r pirarna, d\u00e4r ett rostigt vrak av ett sovjetiskt mudderverk p\u00e5minner om tidigare anstr\u00e4ngningar att g\u00f6ra hamnen tillg\u00e4nglig. Det bubblar \u00e4nnu av gas och hamnbass\u00e4ngen \u00e4r tidvis fylld av s\u00f6rja fr\u00e5n rutten t\u00e5ng. Vid h\u00e5rt v\u00e4der kan det fortfarande vara om\u00f6jligt att ta sig in.<\/p>\n<p>N\u00e4r vi anl\u00f6pte Run\u00f6 p\u00e5 kv\u00e4llen \u00e5tersamlades eskadern och vi kunde rekvirera lokal biltransport till byn, d\u00e4r middag med fisksoppa och mycket vodka serverades i en lada. V\u00e5ra v\u00e4rdar var \u00e5terinflyttade Run\u00f6svenskar, Artur Ahlgren, Lennart Str\u00f6mstedt och Jakob &amp; Elsa Steffensson. Bes\u00f6k i kyrkorna, den nya fr\u00e5n 1907 d\u00e4r Karin H\u00e5kansson fr\u00e5n eskaderb\u00e5ten Martina (vacker Enderlineritad havskryssare i tr\u00e4) spelade st\u00e4mningsfullt p\u00e5 kyrkorgeln. Alldeles intill ligger den gamla St Magdalena tr\u00e4kyrka fr\u00e5n 1644, Estlands \u00e4ldsta. I den gamla kyrkan \u00e4r b\u00e4nkarna tr\u00e5nga p\u00e5 kvinnornas sida \u2013 ingen j\u00e4mlikhet d\u00e5f\u00f6rtiden! Vi fick ocks\u00e5 tillf\u00e4lle att bes\u00f6ka Jakob och Elsa Steffensson i deras hem p\u00e5 Run\u00f6. Vintertid bor de i Sverige, p\u00e5 Liding\u00f6. Jakob har \u00e4gnat sig \u00e5t omfattande dokumentation av Run\u00f6s historia och tillvaron n\u00e4r man hade sj\u00e4lvhush\u00e5ll. Han har skrivit flera b\u00f6cker. B\u00e5tbygge bl.a. f\u00f6r export av sm\u00e5b\u00e5tar, l\u00e5djor, till Sverige var en viktig inkomstk\u00e4lla. Som kuriositet kan n\u00e4mnas att Run\u00f6 fyr placerad mitt p\u00e5 \u00f6n och byggd 1877 som ett fackverk med centralt torn, konstruerats av Eiffel och tillverkats i Frankrike.<\/p>\n<h2>\u201dSk\u00e4rg\u00e5rdssegling\u201d och m\u00e5nga intressanta bes\u00f6k<\/h2>\n<p>P\u00e5 eftermiddagen gick v\u00e5r segling vidare norrut, mot f\u00e4rjl\u00e4get Koivastu p\u00e5 \u00f6n Muhu (Moon) med fast v\u00e4gbank mot \u00d6sel. Nu hade det varma h\u00f6gtrycksv\u00e4dret, exceptionellt f\u00f6r sommaren 2002, tagit sin b\u00f6rjan och vi sl\u00f6rade i l\u00e4tt SE bris och en mycket ljum kv\u00e4ll upp mot Moon-sundet. F\u00e4rgspel och sceneri var fantasktiskt och vi n\u00e4ndes inte s\u00e4tta ig\u00e5ng motorn utan fick en behaglig nattsegling upp till Muhu. Per VHF inbj\u00f6ds vi att l\u00e4gga till vid g\u00e4stpontonen innanf\u00f6r f\u00e4rjl\u00e4get, intill eskaderb\u00e5tarna Martina och Isabelle, f\u00f6r lite nattm\u00e5l, ett glas vin och gemytligt samkv\u00e4m. Huvuddelen av eskadern hade samlats vid f\u00e4rjel\u00e4get Virtsu p\u00e5 fastlandssidan, d\u00e4r det var tr\u00e5ngt.<\/p>\n<p>F\u00f6ljande dag bj\u00f6d p\u00e5 spinnakersegling vidare norrut mot Dag\u00f6. Hela eskadern under spinnaker samlades vid inloppet mot f\u00e4rjl\u00e4get Heltermaa p\u00e5 Dag\u00f6, d\u00e4r vi str\u00e4ckte in i den smala leden \u2013 grant! Som vanligt samling f\u00f6r drink p\u00e5 bryggan efter ankomst. En liggedag p\u00e5 Dag\u00f6 \u00e4gnades \u00e5t sightseeing per buss med en mycket kunnig svensktalande guide. Bes\u00f6k vid Jacob de la Gardie\u00b4s residens fr\u00e5n stormaktstiden, i 1500-talskyrkan, samt vid en ullspinnerifabrik med gammal rysk utrustning \u00e4nnu i drift. Landskapet p\u00e5 Dag\u00f6 \u00e4r \u00f6ppnare \u00e4n p\u00e5 \u00d6sel. Vi bes\u00f6kte ocks\u00e5 halv\u00f6n Kassari p\u00e5 Dag\u00f6s sydsida med l\u00e5nga badstr\u00e4nder och laguner med varmt badvatten, samt staden K\u00e4rdla. F\u00f6ljande korta etapp seglade eskadern (f\u00f6r en g\u00e5ngs skull) samlat, i frisk vind \u00f6ver till Haapsalu p\u00e5 fastlandet. Vi m\u00f6tte estniskflaggade moderna kappseglare \u2013 och Nordiska Folkb\u00e5tar. \u00c5terigen stor flaggning i hamn. P\u00e5 kv\u00e4llen festmiddag med dans till levande musik p\u00e5 Hotel Laine, d\u00e4r representanter f\u00f6r Haapsalu stad och Jaktklubben deltog. \u00c4ven h\u00e4r st\u00f6d av kunniga svensktalande guider, alla landarrangemang hade ordnats av resebyr\u00e5n i Haapsalu.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n Haapsalu reste vi med buss och f\u00e4rja \u00f6ver till svensk\u00f6n Wormsi (Orms\u00f6), eftersom hamnpontonen var v\u00e4l liten f\u00f6r hela eskadern. P\u00e5 v\u00e4gen fr\u00e5n Haapsalu passerar man den nedlagda stora sovjetiska flygbasen Rohuk\u00fcla, d\u00e4r marken nu f\u00f6rst\u00f6rts av dumpat flygbr\u00e4nsle. En givande rundresa p\u00e5 Orms\u00f6, med guidning av Vivi Kari, f\u00f6dd p\u00e5 \u00f6n. \u00c5terigen bes\u00f6k hos estlandssvenskar. I F\u00f6rby g\u00e4stade vi Ester och \u00c5ke Lindstr\u00f6m fr\u00e5n Nyn\u00e4shamn, som rustat sitt \u00e5tervunna hus och nu bor halva \u00e5ret p\u00e5 Orms\u00f6. Nu har \u00f6n 300 fastboende innev\u00e5nare, f\u00f6re kriget var man 2500. Ryssarna deporterade Orms\u00f6borna till Sverige, m\u00e4nnen s\u00e4ndes till arm\u00e9n eller Sibirien. Bara ett par svenskspr\u00e5kiga personer stannade kvar p\u00e5 Orms\u00f6 under kriget och under sovjettiden. Det vackra och \u00f6ppna b\u00f6ljande landskapet med stora enbuskar p\u00e5minde om \u00d6land. I byn Hullo hade vi en trevlig lunch vid l\u00e5ngbord i det fria, hos svenskspr\u00e5kiga v\u00e4rdar. Under ledning av en kunnig botaniker s\u00e5g vi orkid\u00e9er och andra rara v\u00e4xter, samt bes\u00f6kte v\u00e4stsidan med kalkstensvallar fulla av fossil. P\u00e5 v\u00e4g mot f\u00e4rjan fick bussen k\u00f6ra av v\u00e4gen och ut i terr\u00e4ngen f\u00f6r att inte meja ner en l\u00f6vad bj\u00f6rkportal f\u00f6r ett br\u00f6llop. Vid f\u00e4rjl\u00e4get gav brudgummen en uppvisning i att klyva en vresig stubbe med yxa \u2013 ett mandomsprov som m\u00e5ste klaras av inf\u00f6r br\u00f6llopet. \u00c5ter i Haapsalu bes\u00f6kte vi sekelskiftesrestaurangen Kursaal, slottet och domkykan, samt Ilon Wiklands barndomshem. I svenskestniska mus\u00e9et k\u00f6pte jag intressanta kulturhistoriska kartor.<\/p>\n<p>Slutetappen gick via det smala sundet Voosi Kurk mot Dirhami (Djurhamn) p\u00e5 estniska fastlandets NV-spets. Dirhami \u00e4r en fiskehamn, ganska \u00f6dsligt bel\u00e4gen utan service, men i ett vackert landskap med tallskog, kalkstr\u00e4nder och f\u00e4rgrik strandv\u00e4xtlighet. F\u00f6rt\u00f6jning l\u00e5ngsides ett par rej\u00e4lt rostiga fiskeb\u00e5tar. Fr\u00e5n Dirhami f\u00e4rdades vi med fiskeb\u00e5t ut till Odensholm (Osmussar), en mycket vacker karg \u00f6 l\u00e4ngst i NV. Trots namnet Storhamne i sj\u00f6kortet saknas egentlig hamn och vi fick ankra i den steniga bukten och ro in till stranden. H\u00e4r har ocks\u00e5 funnits svensktalande befolkning, vilket skildrats av Albert Engstr\u00f6m, fr\u00e5n hans segling till Reval (Tallinn), Baltischport (Paldiski), Odensholm och Haapsalu med Anders Zorn i Mejt, 1905. Mycket l\u00e4sv\u00e4rt! Idag finns enbart en familj Bergstr\u00f6m p\u00e5 \u00f6n, enligt uppgift svensktalande och utflyttad fr\u00e5n Orms\u00f6. Innev\u00e5naren f\u00f6ref\u00f6ll dock mest st\u00f6rd av en b\u00e5tlast invaderande turister och undvek kontakt. Vackra enbuskhedar och kalkstr\u00e4nder. Vid en kyrkoruin, kyrkan f\u00f6rst\u00f6rdes under den ryska tiden, finns en kyrkog\u00e5rd med enbart svenska namn och svenska inskriptioner p\u00e5 gravv\u00e5rdarna.<\/p>\n<h2>Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet och nya farvatten norr om \u00c5land<\/h2>\n<p>I och med bes\u00f6ket p\u00e5 Odensholm avslutades och uppl\u00f6stes eskadern. Vi klarerade ut i Dirhami. Liksom flera av b\u00e5tarna seglade vi mot Hang\u00f6. P\u00e5 Finska Viken hade nu algblomningen tagit fart ordentligt, \u00f6verallt stora sjok. Str\u00e4ckbog 40 Nm \u00f6ver till Hang\u00f6 d\u00e4r vi, efter inklarering vid tulludden enligt Schengenreglerna, f\u00f6rt\u00f6jde i den mycket v\u00e4lutrustade g\u00e4sthamnen p\u00e5 Smultronholmen. Bra, men dyrt (\u20ac 25:- per dygn). \u00c5terigen middag med flera av eskaderbes\u00e4ttningarna.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n Hang\u00f6 motorg\u00e5ng v\u00e4sterut i bleke och stekande sol. J-G och Hans besl\u00f6t att anl\u00f6pa Bengtsk\u00e4rs fyr, d\u00e4r J-G legat tidigare. Nu g\u00e5r turb\u00e5tar ut i t\u00e4t trafik och utnyttjar den lilla skreva som finns med visst skydd f\u00f6r havet, s\u00e5 vi fick ankra och f\u00f6rt\u00f6ja mot klippan helt \u00f6ppet mot havet. Lite oroligt vid dyning och svall. Vi hann dock med bes\u00f6k i fyren (svettdrivande kl\u00e4ttring) och bad. Natthamn i en finl\u00e4ndsk klubbhamn i \u00d6r\u00f6 utsk\u00e4rg\u00e5rd, med bastubad och mycket vacker ljum natt. Fin segling in till Kasn\u00e4s p\u00e5 H\u00f6gs\u00e5ralandet, d\u00e4r Hans m\u00f6nstrade av f\u00f6r hemresa. J-G fortsatte ensam f\u00f6r motor upp till Houtsk\u00e4r, f\u00f6r att n\u00e4sta dag segla (plattl\u00e4ns inomsk\u00e4rs i frisk sydvind) till den norra delen av Skiftet d\u00e4r en finl\u00e4ndsk seglartr\u00e4ff gick av stapeln. Trevlig och livlig samvaro med m\u00e5nga gamla bekanta! Stor flaggning igen. Ett f\u00f6rs\u00f6k att sedan tanka och proviantera i den lilla byn p\u00e5 Norra Jurmo p\u00e5 \u00c5l\u00e4ndska sidan lyckades inte, d\u00e5 det var s\u00f6ndag. D\u00e4rf\u00f6r vidare segling en oprickad utsk\u00e4rsled mot sydv\u00e4st, f\u00f6rbi Yxsk\u00e4r och ner mot Simsk\u00e4la p\u00e5 \u00c5lands NE-sida. L\u00e4mpligt nog m\u00e5ttlig nordvind. Jungfruliga utsk\u00e4rsvatten, under en hel dag siktades inga b\u00e5tar! S\u00e5 sm\u00e5ningom steg \u00f6ver horisonten de h\u00f6ga bl\u00e5nande bergen p\u00e5 norra \u00c5land \u2013 vackert! Natthamn hos fiskaren vid Jomal\u00f6 p\u00e5 Geta, d\u00e4r J-G stannade en extra dag. L\u00e4tt grundk\u00e4nning vid segelb\u00e4rgning i hamnviken. V\u00e5ldsamt regnv\u00e4der p\u00e5 natten, v\u00e4gen upp f\u00f6r backarna till Greta by dit J-G cyklade f\u00f6r proviantering, hade st\u00e4llvis underminerats. Det porlade som av v\u00e5rflod i bergssluttningarna. F\u00e4rsk abbore och bastubad, efter den svettdrivande cykelturen.<\/p>\n<p>F\u00f6ljande etapp bj\u00f6d p\u00e5 h\u00e5rd byig E vridande till SE till S, med sv\u00e5ra regnbyar och tidvis mycket d\u00e5lig sikt. Dags f\u00f6r revad stor igen. Det blev jobbig kryss ner l\u00e4ngs \u00c5lands v\u00e4stsida. Glas\u00f6gonen havererade n\u00e4r det var som mest ol\u00e4mpligt, men kunde snabbt ers\u00e4ttas av reserv. Jag m\u00f6tte TBK-bryggrannen Wilhelm Seuss i Najad, glada vinkningar utv\u00e4xlades. M\u00f6tte \u00e4ven den gaffelriggade \u00c5landsgaleasen Albanus f\u00f6r fullt st\u00e4ll, m\u00e4ktigt! Efter den kr\u00e4vande kryssen funderade jag p\u00e5 att g\u00e5 in i K\u00e4ringsund f\u00f6r middag och natthamn, men besl\u00f6t att st\u00e4llet utnyttja den friska sydvinden och direkt segla \u00f6ver till Sverige. Halvvind ut p\u00e5 \u00c5lands Hav, s\u00f6der om Signilsk\u00e4ren, sedan b\u00f6rjade vinden avta. S\u00e5 sm\u00e5ningom fick det bli motorg\u00e5ng in till Svartklubben och R\u00e5stensudde. I en fin v\u00e4stlig kv\u00e4llsbris seglade jag s\u00e5 vidare inomsk\u00e4rs mot Grisslehamn. Nu varmt h\u00f6gtrycksv\u00e4der igen. Efter telefonkontakt med gamla v\u00e4nner, bofasta p\u00e5 V\u00e4dd\u00f6, f\u00f6rt\u00f6jdes Johanna II vid Tomta i V\u00e4dd\u00f6 kanal. J-G h\u00e4mtades med bil f\u00f6r en sen men trevlig kv\u00e4llstr\u00e4ff hemma hos Christer &amp; Marie.<\/p>\n<p>Semesterseglingen avslutades s\u00e5 med motor genom V\u00e4dd\u00f6 Kanal, d\u00e4r man kan besk\u00e5da alla nybyggen, och d\u00e4rp\u00e5 en l\u00e5ngdragen kryss ner mot R\u00f6dl\u00f6galeden, d\u00e4r jag kunde str\u00e4cka ner till K\u00e5l\u00f6. Konstaterade vid inseglingen att kv\u00e4llsljuset lyste genom en reva i storseglet vid en lattficka \u2013 dags f\u00f6r nytt segel efter 18 s\u00e4songers kr\u00e4vande seglingar! Som vanligt bastubad p\u00e5 K\u00e5l\u00f6. P\u00e5 hemv\u00e4gen lunchuppeh\u00e5ll och tankning i L\u00e5ngvik p\u00e5 M\u00f6ja. Tr\u00e4ngsel och kalabalik i Stockholms Sk\u00e4rg\u00e5rd \u2013 en kontrast mot de fria vattnen norr om \u00c5land! P\u00e5 L\u00e5ngvik givetvis ankare i kors \u00f6ver min lina, s\u00e5 man fick fresta p\u00e5 ryggen med tungt lyft. Hemma igen vid TBK-bryggan den 25 juli.<\/p>\n<h2>\u00a0Epilog<\/h2>\n<p>En i alla avseende lyckad segling, med m\u00e5nga fulltr\u00e4ffar! Synd bara att inte A-K kunde delta (hon seglade ist\u00e4llet p\u00e5 sensommaren i andra nordiska vatten, v\u00e4sterut, i ett st\u00f6rre fartyg). Huvudsk\u00e4r, Gotska Sand\u00f6n, F\u00e5r\u00f6, Run\u00f6, Orms\u00f6, Odensholm, Bengtsk\u00e4r, Norra \u00c5land \u2013 alla verkliga p\u00e4rlor! Dessutom ett makal\u00f6st h\u00f6gtrycksv\u00e4der under en stor del av seglingen, vilket m\u00f6jliggjorde bes\u00f6k p\u00e5 de estniska \u00f6arna Run\u00f6 och Kihnu, som annars \u00e4r sv\u00e5r\u00e5tkomliga. Och \u2013 inte minst \u2013 trevlig social samvaro med m\u00e5nga nya seglarv\u00e4nner, i en lyckad eskader. Loggat drygt 900 Nm.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">Jan-Gunnar Persson, Johanna II, Hallberg-Rassy 29.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Eskadersegling 2002 till svensk\u00f6arna i Estland Vid v\u00e5ra tidigare seglingar till Baltikum har vi noterat de gamla svenskbygderna i Estland och speciellt de sv\u00e5r\u00e5tkomliga \u201csvensk\u201d\u00f6arna Run\u00f6, Kihnu, Orms\u00f6 och Odensholm som intressanta m\u00e5l. Under senvintern fick vi tips om en &hellip; <a href=\"https:\/\/tobiseskader.se\/?page_id=170\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":28,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-170","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/170","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=170"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/170\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":204,"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/170\/revisions\/204"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tobiseskader.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=170"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}